I Guds famn finns det rum

Människa. Redan som ung flicka kallades Kristiina Ekroth prostinna. Nu är hon både prost och prostinna, men framför allt en kyrkans tjänare, i  sjätte led på fädernet. Hon är präst i evangelisk-lutherska kyrkan medan förfäderna har varit det i den ortodoxa kyrkan.
17.4.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen

Kristiina Ekroth har ägnat sitt liv åt att hjälpa sina medmänniskor.

Kristiina Ekroth, född Miikkola, i början på 1950-talet växte upp i Idensalmi blev den ortodoxa kyrkan helt naturligt hennes andliga hem. Men hon var döpt i den evangelisk-lutherska kyrkan där hennes mor var medlem.

– Min far, som var ortodox präst, gick med på att jag döptes enligt mammas tro. Det gick också den dåvarande ortodoxa ärkebiskopen Herman med  på, berättar Ekroth.

Grundorsaken till att det blev så här var de negativa och smärtsamma erfarenheter Kristiina Ekroths farfar hade haft av att vara ortodox i Finland.

– Min farfar sökte den ortodoxa kyrkoherdetjänsten i Taipale församling men fick den inte. Orsaken var att han var ryss.
Förmodligen fick farfadern också annars uppleva problem och svårigheter med att vara ortodox i Finland på sin tid. För att bespara sina barnbarn sådana svårigheter skrev han ett brev i vilket han gav sitt godkännande till att Kristiina döptes enligt sin mammas tro.

Som ung övervägde hon att konvertera till sina fäders kyrka. Men eftersom hon då ännu var omyndig var det modern som bestämde och hon sade nej. Motiveringen var att det var så här som farfar hade velat ha det.

– Min mamma var mycket medveten om det rysshat som fanns på den tiden. Därmed visste hon också om de problem som det hade medfört för mig om jag hade konverterat.

Men att Kristiina Ekroth var döpt till lutheran räckte inte för att skydda henne från omgivningens fördomar.

– Faktum är att jag har lidit en hel del av min bakgrund. Det var inte bara en eller två gånger som jag som flicka fick höra att där går ryssprästens unge.

Hennes djupa ortodoxa rötter och den ständigt närvarande ortodoxa andliga verkligheten gör i kombination med medlemskapet i den evangelisk-lutherska kyrkan att Kristiina Ekroth känner sig som en medborgare i två riken. Det har hon gjort i hela sitt liv. Bland annat av de nämnda skälen gestaltade sig hennes liv så att hennes huvudsakliga arbetsgemenskap blev evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Efter att hon blivit student stod det helt klart för henne att hon skulle studera teologi.
– Om jag hade varit pojke hade jag med största säkerhet blivit ortodox präst eller präst i Finland.

– Men nu var jag flicka, eller en ung kvinna, och då var möjligheterna begränsade. Jag beslöt alltså att studera teologi och bli kvinnlig präst – i Sverige.

Läs mera i Kp 16/2008.

Stig Kankkonen



invigning. De anställda i Vanda svenska församling har flyttat fem gånger de senaste sex åren. Nu flyttar de hem till den helt nya Dickursby kyrka. 19.1.2021 kl. 16:18

kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00