Kvinnopräster och massmedia

Ledare. Nr 11/2008. Senaste vecka firade Finlands evangelisk-lutherska kyrka på många olika sätt att det har gått 20 år sedan de första kvinnliga teologerna vigdes till präster i vår kyrka. 10.3.2008 kl. 00:00

Senaste vecka firade Finlands evangelisk-lutherska kyrka på många olika sätt att det har gått 20 år sedan de första kvinnliga teologerna vigdes till präster i vår kyrka.

Trots att det alltså var jubileum, fest och glädje var ett ofta återkommande tema i många inlägg de konflikter som funnits och finns i den så kallade kvinnoprästfrågan. Enligt kända noter beskylldes också nu massmedierna för att med sin rapportering vara orsak till mycket, kanske till och med det mesta, av det negativa.

Inte minst en tidning som Kyrkpressen kan alltid kritiseras för att antingen skriva för mycket eller för lite om än det ena än det andra. En sådan kritik hör till.
Tacknämligt vore i alla fall om kritikerna också skulle komma ihåg den grundläggande regeln för god journalistik. Den slår fast att grunden för all god journalistisk sed är medborgarnas rätt till korrekt och betydelsefull information, med vars hjälp den kan bilda sig en sanningsenlig bild av världen och samhället.

I försöken att förmedla korrekt och betydelsefull information är det viktigt att inte endast lyssna till röster av olika slag utan att också låta dem komma till tals. Endast då kan informationen vara det verktyg som det skall vara för medborgarna att forma sin egen bild av verkligheten.
Om endast majoriteten tillåts synas och höras är det inte längre fråga om korrekt och betydelsefull information utan om desinformation, som i värsta fall kan leda till osund likriktning och till förakt för dem som inte tänker som man själv.

Att hitta rätt balans i informationsförmedlingen är, för att citera Edward Said, ”en oavbruten ansträngning som till sin natur är ofullbordad och med nödvändighet ofullkomlig”. Eller för att säga det rakt på sak: det är en omöjlighet.
Detta beror på att det inte kan finnas någon matematisk formel för rätt balans eftersom balansen alltid är beroende av informationsmottagaren. Därför är mängden information om kontroversiella saker praktiskt taget alltid samtidigt för stor och för liten.

Till saken hör också att information om tankar, åsikter och argument som inte överensstämmer med ens egna har en benägenhet att sticka i ögonen och irritera. Det till den grad att den upplevs som det helt dominerande i det som tidningen skriver om.
För den som omfattar det som sägs framstår samma information kanske som mer eller mindre undangömd och till omfånget för blygsamt.

En naturlig följd av allt detta är att det som massmedierna informerar om och analyserar lätt upplevs som konfliktskapande i sig.
Och förmodligen hade bilden av ämbetsfrågans betydelse för kyrkan varit en annan om massmedierna inte rapporterat om biskoparnas linjedragningar, om domkapitelsbeslut och om rättliga avgöranden och reaktionerna på dem. Eller om inget hade rapporterats om de få konkreta konflikter som nu har gett rubriker.

Det alternativet
existerar inte för seriösa massmedier i ett samhälle som bygger på öppenhet och allsidig informationsförmedling. Inte heller kan en ensidig informationsförmedling accepteras med motiveringen att en allsidig information skapar konflikter eller bidrar till dem.

Kyrkpressen kan
och får kritiseras, och säkert finns också fog för kritik, men vår ärliga avsikt har varit och är att i enlighet med vårt uppdrag ge våra läsare korrekt och betydelsefull information.
Så också i den så kallade kvinnoprästfrågan, som ju sedan ganska länge egentligen är en kvinnoprästmotståndarfråga.

Stig Kankkonen



betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16