Fråga efter det goda

Ledare. Ledare 46/2007 I en kommentar till blodbadet i Jokela i Tusby undrar Hufvudstadsbladets chefredaktör Max Arhippainen om massakern innebär att Finland förändrats. 12.11.2007 kl. 00:00
I en kommentar till blodbadet i Jokela i Tusby undrar Hufvudstadsbladets chefredaktör Max Arhippainen om massakern innebär att Finland förändrats. Han besvarar själv frågan med ett bestämt nej och fortsätter:
Finland förändras bara om vi i hämndlystnad och raseri över dådet förråar oss själva och våra värderingar.

 
Illustration: Jan Lindström
Tidsmässigt talar Arhippainen om vad som händer med vårt land i framtiden om vi förråar oss själva och våra värderingar. Ett annat tidsperspektiv framstår som minst lika viktigt, nämligen bakåtperspektivet.
Då skulle slutsatsen kunna lyda till exempel så här:
Finland har förändrats på grund av att vi inte tillräckligt har frågat efter det goda och därmed förråat oss själva och våra värderingar.

Hur viktigt bakåtperspektivet är visar de många analyserna, diskussionerna, debatterna, samtalen, presskonferenserna, ställningstagandena och förklaringarna.
För det mesta har intresset fokuserat på frågor som egentligen inte kan leda fram till ett svar på ”varför?” utan snarare på ”varför här och nu?”.

Det är den frågan man kanske delvis kan få svar på då man granskar hur skolan som helhet och speciellt skolhälsovården möter dagens utmaningar, hur samhället vårdar eller negligerar barnens och ungdomarnas mentala hälsa.
Det är den frågan som man söker svar på också i reflektioner och bedömningar kring gärningsmannens psykiska förändringar och hur de uppmärksammats eller lämnats obeaktade.

Naturligtvis är det viktigt att vara uppmärksam på och kunna identifiera symptom som varslar om att något håller på att gå snett.
Och naturligtvis är det en stor välsignelse om känsligheten för destruktiva signaler kan förhindra tragedier av det slag som vi nu har sett i Jokela.

Utan att underskatta betydelsen av att få svar på frågan ”varför här och nu?” får den inte bli så dominerande att den ersätter frågan ”varför?”. Och det får inte heller bli den fråga vi flyr till då vi inte vill eller vågar ta itu med ”varför?”, eftersom svaret på den visar sig vara smärtsamt.
Vi måste gräva fram roten till det onda. Eller rättare sagt rötterna till det onda.

En grundförutsättning för att det skall kunna ske är att vi erkänner att det finns sådant som är gott och sådant som är ont.
Redan här stöter vi på problem. I vår individualiserade värld har det blivit allt omodernare att tala om en uppdelning i gott och ont. Var och en skall ha rätt att själv definiera det goda och det onda utgående från sina preferenser och intressen.

På det kollektiva, politiska planet har detta lett till en reträtt när det gäller kampen för det goda mot det onda. Fältet har lämnats tämligen fritt för krafter och aktörer med endast och enbart ekonomiska intressen.
Resultatet syns bland annat i vålds- och sexkulturen, som blivit råare och därmed allt mer förråande. Resultatet syns också i dagens debattkultur. Frågor som har att göra med vad som främjar det goda skys som pesten. Sådant skall kanhända samhället inte syssla med.

Det är naivt och farligt att tro och förutsätta att skolan och föräldrarna i den allt för destruktiva verklighet som omger oss har en chans att framgångsrikt föra en kamp för det goda mot det onda.
Hur ska man få budskapet om att våld är ont att gå fram, då våldet effektivt och framgångsrikt säljs som underhållning? Hur ska man få budskapet om solidaritet med de svaga att gå hem då de starkaste signalerna talar egoismens språk?

Den fråga som vi alla måste ställa oss i samband med varje avgörande är enkel: vad gott följer av detta?
Ser vi på verkligheten omkring oss kommer mycket av det som nu tas för självklart att ifrågasättas. I det aktuella fallet gäller det naturligtvis våldsunderhållningen i alla dess former, men också rent allmänt alkoholpolitiken, porrtidningarna, nätkulturen …
Den enda motiveringen för bland annat allt detta är att någon förtjänar stora pengar på hanteringen. Det är garanterat inte för att det skall leda till något gott.
Stig Kankkonen



Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51