Böndagarna lever kvar

Kyrka. Varför har vi böndagar i kyrkan? 20.10.2007 kl. 00:00

Varför har vi böndagar i kyrkan?

Frågan går till Bernice Sundkvist, professor i praktisk teologi.

– Det var Gustav Vasa som 1544 utlyste fyra särskilda bön- och botdagar i kyrkan. På den tiden hörde ju stat och kyrka ihop. Betoningen låg på bön om beskydd från all slags nöd och olycka. Man vände sig i bot till Gud för att be om nåd eftersom ofärd ofta sågs som en straffdom från Gud.

Kopplingen till statsmakten finns kvar i det så kallade böndagsplakatet som undertecknas av presidenten. Böndagarna kallas också alltjämt nationella böndagar.

– Det som är nytt sedan ett antal år tillbaka är att ett ekumeniskt råd sammanställer böndagsmaterialet som sedan ges till presidenten.

Böndagarnas innehåll varierar något men håller sig i stort till fyra huvudteman så att den första böndagen är en botdag, den andra berör familjen, den tredje är en tacksägelsedag som hör ihop med skördetiden och den fjärde handlar om fred.

– Alla teman har anknytning till folkets och folkens gemensamma frågor, att vara en människa bland människor och att se relationen till Gud.

Sundkvist tror att den böndag som förutom tacksägelsedagen är mest synlig i gudstjänsten är fjärde böndagen.

– Då inleds ju också ansvarsveckan.

– Böndagarna har ju ofta diskuterats. I Sverige avskaffades de 2003 men hos oss lever de kvar. I den mån de aktualiserar frågor som gäller oss alla så fyller de sin funktion.

Kristina Fernström



hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31