Kristliga radioutskottet synar andakter

Kyrka. Biskopen har bett kristliga radioutskottet diskutera innehållet i två radioandakter vars språkbruk ifrågasatts. 16.10.2007 kl. 00:00

Biskopen har bett kristliga radioutskottet diskutera innehållet i två radioandakter vars språkbruk ifrågasatts.

När kristliga radioutskottet (KRU) möts nästa gång den 22 november skall de på uppmaning av biskop Gustav Björkstrand ta ställning till två andakter av Monika Pensar-Granroth som sändes den första och åttonde oktober. Orsaken är att andakterna, som handlade om Sara, innehöll ett språkbruk som kan anses stötande.

– Man kan ju diskutera i vilken utsträckning könsord hör hemma i en andakt och hur det känns att som kvinna kallas för hagga eller åsninna, säger Lucas Snellman, ledande sekreterare för kommunikation vid kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA), och ytterst ansvarig för innehållet i andakterna.

– Andakter ska vara andakter. I det aktuella fallet  kan man fundera över om andakterna upplevdes som andakter eller om de väckte så mycket anstöt att evangeliet gick förlorat. Däremot har de inte brutit mot Rundradions programregler för andaktsprogram.

Tekniskt missöde

Egentligen är det ett tekniskt missöde att saken gått så här långt. Efter att den första andakten om Sara sändes första oktober kontaktades Lucas Snellman av en lyssnare som kritiserade språkbruket. Snellman lyssnade igenom både den första och den andra andakten och föreslog några ändringar för Pensar-Granroth. Ändringarna gjordes och andaktshållaren bandade in en ny version av den senare andakten.

– Men på måndag, åttonde oktober, körde teknikern på radion ut fel andakt. De gamla andakterna hade aldrig raderats, säger Snellman.

I det läget kontaktade den upprörda lyssnaren biskopen.

– Biskopen bad att få manusen och läste igenom dem. Han reagerade också på innehållet och bad KRU diskutera frågan, säger Snellman.

Något för alla

Det är radioredaktören vid KCSA, Hedvig Långbacka, som har i uppgift att vidtala och sköta kontakten till de lutherska andaktshållarna. Det innebär i praktiken att hon tar emot manus, läser och lyssnar igenom dem innan andakterna sänds ut. Om det är något i det teologiska innehållet hon förhåller sig tveksam till diskuterar hon saken med Snellman.

– Jag läste manus för de aktuella andakterna och tyckte mycket om dem. Samtidigt reagerade jag i viss mån på innehållet. Det var en del formuleringar jag funderade mycket på, men såg ingen orsak att ändra något om det inte fanns något teologiskt att opponera sig emot. Så jag skickade texterna till Lucas Snellman för att han skulle läsa dem innan de gick ut.

Men också här strulade tekniken. Snellman var bortrest och hans e-postkontakt var ur funktion, så inga åtgärder han vidtas innan andakten skulle sändas.

– Det är förstås ledsamt att andakterna har väckt anstöt hos några lyssnare. Samtidigt har jag aldrig fått så mycket positiv respons för någon annan andakt som för de här, säger Långbacka.

– Våra lyssnare har så olika bakgrund och så olika sätt att närma sig Gud att det som är anstötligt för någon kan vara precis det någon annan behöver höra. Vi måste försöka ha något för alla, men balansgången är inte alltid lätt.

Mira Strandberg



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08