Igår, idag och imorgon

Ledare. Ledare 8/2007 Vilken funktion skall församlingsförbundet r.f. ha idag? 19.2.2007 kl. 00:00

Då Borgå stift grundades 1.12.1923 existerade redan en förening som band samman stiftets församlingar: Församlingsförbundet rf. Förbundet hade grundats ett par år tidigare och fyllde 85 år i fjol.Efter att Borgå stift grundats var Församlingsförbundet under en lång rad av år något som kunde kallas stiftets verksamhetsavdelning. Sedan övertogs en stor del av uppgifterna av Stiftsrådet, som i dag heter Kyrkans central för det svenska arbetet, KCSA, som verkar som en specialenhet vid Kyrkostyrelsen.

I dag är Församlingsförbundet en organisation med tämligen begränsad aktivitet. De senaste årens årsberättelser har inletts med konstaterandet att verksamheten har fortgått enligt tidigare modell.
Modellen omfattar arbete bland finlandssvenska minoriteter, kulturverksamhet, telefonandakt, seminarier, kurser, reseverksamhet och fritidskyrkoverksamhet. Vad som döljer sig bakom rubrikerna kan den som är intresserad bekanta sig med på förbundets hemsida www.forsamlingsforbundet.fi.
Verksamheten regleras delvis av ett samarbetsavtal med Kyrkostyrelsen, där KCSA har det egentliga ansvaret för bl.a. minoritetsarbetet. Ett välfungerande samarbete med stiftet och helhetskyrkan är därför viktigt för förbundet.

Vilken direkt betydelse Församlingsförbundet i dag har för församlingarna och för Borgå stift är svårt att säga. Någon egentlig utvärdering av verksamheten torde inte ha gjorts.
Det faktum att stiftets samtliga församlingar är medlemmar i förbundet kan därför antingen bero på att de är nöjda med vad förbundet ger och vad det står för, eller på att man är det för att man ”alltid har varit det”.

Även utan en egentlig utvärdering av Församlingsförbundets direkta betydelse kan man tveklöst säga att förbundet har betytt mycket via sitt förlag Fontana Media Ab Oy, tidigare känt som Församlingsförbundets Förlag.
Förlaget producerar, importerar och distribuerar kristen litteratur på svenska samt ger ut den här tidningen, alltså Kyrkpressen.
Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vad det skulle betyda för det finlandssvenska kristna livet om denna aktör inte fanns.

Styrelserna för Församlingsförbundet och dess företag Fontana Media måste naturligtvis alltid se framåt och planera för kommande utmaningar. Just nu är den uppgiften mycket konkret: förbundet skall välja verksamhetsledare och företaget VD.
En bättre situation för en ordentlig genomgång av visioner och strategi för hela verksamheten kan knappast tänkas. Dessutom torde det vara mer eller mindre omöjligt att välja de rätta personerna till de viktiga uppgifterna ifall man inte klargjort för sig vilka utmaningar de förutsätts kunna möta.

Det är troligt att det finns olika uppfattningar bland styrelsemedlemmarna om vad morgondagen för med sig.
En del menar att man mer eller mindre kan fortsätta som tidigare medan andra ser nya utmaningar som kräver nya idéer.

Ser man på vad som hänt och vad som händer inom den kyrkliga sektorn, inklusive de finska organisationerna av typ Församlingsförbundet och företag typ Fontana Media, blir behovet av nytänkande uppenbart.
Redan den tekniska utvecklingen och alla de möjligheter som den erbjuder att nå ut med det kristna budskapet uppfordrar till fördomsfria grepp.
Den omgivning som verksamheten bedrivs i är i dag en helt annan än vad den var i går och i morgon är den, som någon har sagt, ett helt annat land.

Inom de närmaste veckorna blir det förhoppningsvis klart vilka visioner de två styrelserna har för den framtida verksamheten och med vilka idéer och satsningar de tänker möta utmaningarna.
Och efter någon månad samlas representanter för medlemskåren till årsmöte. Också deras intresse och ansvar för hur verksamheten utvecklas är stort. Det är ju ändå församlingarna som Församlingsförbundet inklusive Fontana Media med bl.a. Kyrkpressen finns till för.

Så var det i alla fall tänkt då det hela började.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31