Kyrkan lyser för ofta med sin frånvaro

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon.


Under den tämligen korta tid, knappt två år, som Maarit Feldt-Ranta varit partisekreterare för Socialdemokratiska partiet, sdp, har hon inte en enda gång i den egenskapen kontaktats av kyrkan.
– Nu när jag tänker på det är det nog lite märkligt, säger Feldt-Ranta.
– Jag blir ju kontaktad av praktiskt taget hela tredje sektorns aktörer, av företrädare för arbetslivet, kulturlivet och så vidare. Men kyrkan har alltså inte mera officiellt varit i kontakt.
Preciseringen ”mera officiellt” kommer sig av att Feldt-Ranta av kyrkoherden i sin egen församling en gång ombads tala i Pojo kyrka.

Personliga kontakter

Trots att de mera officiella kontakterna mellan kyrkan och partiet alltså lyst med sin frånvaro understryker Feldt-Ranta att kontakter i alla fall finns.
– Kontakterna finns på det personliga, individuella planet mellan partimedlemmar och kyrkan. Via de kontakterna förs tankar och idéer från den kyrkliga sektorn in i partiet, förklarar Feldt-Ranta.
Det som enligt Feldt-Ranta kraftigt bidrar till att också de inofficiella, individuella kontakterna kan ha och har betydelse för partiets politiska verksamhet är att det finns många gemensamma kontaktytor mellan kyrkan och partiet.
– Det har vi kunnat konstatera då vi inom partiet reflekterat över bland annat kyrkans ställningstaganden, konstaterar Feldt-Ranta.
– Vi delar till exempel oron över att den ekonomiska tillväxt som Finland som land fått njuta av inte kommit alla finländare till godo. Vi delar oron över att barn och unga far illa. Vi delar oron över vad som händer med naturen.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan och sdp i hög grad bygger på samma värdegrund.

Diskussion på bred front

Det faktum att kontakterna mellan kyrkan och de politiska aktörerna, i detta fall alltså sdp, inte är vare sig många eller regelbundna ger enligt Feldt-Ranta orsak till en del reflektioner.
– Som jag ser det borde vi i högre grad och på bredare front än vad som sker i dag diskutera frågor som har med samhällsutvecklingen att göra.
– Vi borde ha en öppen växelverkan mellan olika aktörer utan att på förhand slå fast vad som borde uppnås. Redan att utbyta tankar, åsikter och argument är ett värde i sig och en sådan aktivitet ger underlag för det fortsatta arbetet.
– För att inte tala om att en sådan växelverkan ger aktörerna större förståelse för varandra, tillägger Feldt-Ranta.

Grundvillkor

Det är utgående från dessa tankar som partisekreterare Maarit Feldt-Ranta efterlyser ett större informationsutbyte mellan bland annat kyrkan och de politiska aktörerna. Men på vissa grundvillkor.
– Man bör komma ihåg och respektera att de olika aktörerna har olika uppgifter och olika ”tomter”.
– Aktörerna skall alltså inte gå in på varandras tomter och försöka diktera hur den andra skall tänka och handla. Det skall vara fråga om växelverkan.
Samma regel skall enligt Feldt-Ranta också gälla i motsatt riktning, alltså då ett parti engagerar sig i kyrkliga sammanhang.
– Inte skall personer som ställer upp på en socialdemokratisk lista heller bedriva socialdemokratiskt partipolitiska intressen i kyrkan. Avsikten med en partilista är ingen annan än att samla personer som har samma värdegrund för arbete i församlingarna på de villkor som gäller för församlingsarbetet, understryker Feldt-Ranta.
– Det varken är eller kan vara fråga om att de olika aktörerna skulle ersätta varandra på något sätt. De politiska partierna och politikerna har sina uppdrag och kyrkan har sitt uppdrag. Men det innebär samtidigt att det behövs samarbete för att helheten skall bli bra.

Aktörer i marginalen

Feldt-Ranta påminner om att samarbetet mellan kyrkan och de politiska partierna åtminstone delvis är ett samarbete mellan aktörer i marginalen.
– På frågan huruvida kyrkan står i marginalen när det gäller förhållandet till de politiska beslutsfattarna måste man nog svara ja.
– Samtidigt är det också så att de politiska partierna och beslutsfattarna är i marginalen när det gäller medborgarna.
Enligt Feldt-Ranta skulle det därför för bägge aktörerna gälla att uppdatera sina aktiviteter, göra dem synliga och föra dem så nära människorna att de börjar betyda något.
En förklaring till att kyrkan har varit och är minst sagt försiktig och sparsam med sina kontakter till de samhällspolitiska aktörerna kan vara en oro för att bli missuppfattad och sedd som påträngande. Den faran anser Feldt-Ranta vara obefogad.
– Alla andra som har tankar och idéer om hur samhället kunde utvecklas positivt tar kontakt. En del för att informera om hur de ser på olika saker och andra för att direkt påverka beslutsfattarna i konkreta frågor.
– Som beslutsfattare agerar man inte i ett tomrum och därför är man också beroende av information, understryker Feldt-Ranta.
– Det är på basis av allt det som händer omkring en och på basis av den information man skaffar sig eller får som besluten sedan fattas.
From förhoppning
– Personligen är jag kunskapshungrig och -törstig på alla sätt och därför hoppas jag att kyrkan skall aktivera sig och använda de möjligheter som de har att aktivt vara med och påverka samhällsutvecklingen.
– Jag ser verkligen fram emot en större växelverkan mellan kyrkan och de politiska aktörerna, säger Maarit Feldt-Ranta.

Stig Kankkonen



Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16