Hur ska man orka?

För en tid sedan hade jag anledning att närmare bekanta mig med Lina Sandells liv – hon som skrivit bl.a. psalmerna Blott en dag och Tryggare kan ingen vara.

var 26 år gammal dog hennes far, som stod henne mycket nära. Samma år dog hennes storasyster, och två år senare hennes mor. Flera år senare gifte hon sig, och födde en flicka som aldrig fick leva.

Många människors liv är tidvis så här överhopade av förluster och situationer som inte tycks ha någon bra lösning, tider då man känner mest förtvivlan och hopplöshet. När tanken på flera livsdagar eller en
lång framtid känns skrämmande: ”det kommer jag inte att klara”. Den här veckan då jag har lyssnat på flera sådana berättelser, söker jag tröst hos Lina Sandell. Hon måste ha upplevt många sådana gånger då livet kändes övermäktigt. I samband med publiceringen av Blott en dag skriver hon en kommentar:

”Det är dåraktigt att tillägga det närvarande ögonblicket det tillkommandes tyngd. Vi får inte mer än en dag, en timme i sänder att genomgå och för varje ny dag ny nåd, ny kraft, ny hjälp.”

Det vi genom hennes sångtexter får veta om hennes tro ger en bild av en aldrig tvivlande, orubbligt trygg tro. Läser man mer om hennes liv får man veta att det inte alltid var så lätt att orka tro och hoppas för henne
heller. Men hennes kommentar om ögonblickens tyngd tycks möjlig att ta till sig ändå: det hjälper inte att sörja i förväg, att vara rädd och ängslas. Det är klokt att försöka klara ett ögonblick i gången, en stund, en dag.

_{Läs gärna Per Harlings biografi över Lina Sandell: Ett ögonblick i sänder. Lina Sandell och hennes sånger.}