Vi bär alltid vårt oglansiga jag med oss – vår rädsla, våra inre konflikter, vår evigt ömmande akilleshäl

01.09.2025
Sofia Torvalds är redaktör.

Det är något med hösten som får mig att tänka på ökenfädernas uppmaning till munkar som hade svårt att stå ut med sina misslyckanden under livet i askes: ”Gå in i din cell.”

Det vill säga: Gå tillbaka in i din cell.

Så här står det i den helige Benediktus klosterregel: Drabbas du av en prövning på den plats där du bor så lämna inte den platsen när prövningen kommer. Vart du än beger dig kommer du att märka att det du flyr ifrån har försprång.

Rowan Williams konstaterar i boken Tystnad och honungskakor. Öknens vishet att faktum är att vi inte vill börja där vi befinner oss. Vi känner oss som mannen som fick frågan om vägen till en viss plats. ”Jag skulle nog inte starta härifrån”, svarade han.

Nej, inte jag heller! Här är det för svårt. Det känns för tungt just här. Och det tröstar mig inte så mycket att man kan äta upp till och med något så stort som en elefant, en bit i taget.

”Det känns för tungt just här. Och det tröstar mig inte så mycket att man kan äta upp till och med något så stort som en elefant, en bit i taget.”

Om vi börjar där vi befinner oss, i det nu som är vårt, just nu, finns det så mycket hårt arbete att pressa sig igenom.

Det är förstås ett förskräckande arbete. En munk som kämpade med en frestelse fick som råd: ”Gå. Sitt i din cell och ge din kropp som trohetslöfte till väggarna.”

Våra kroppar kämpar emot sina trohetslöften. Det löfte vi själva förväntas ge är kanske att sitta kvar vid ett skrivbord och en dator, eller vid ett köksbord eller vid en sjuksäng, i en grupp för anonyma alkoholister eller på en ätstörningsavdelning där vi ska svälja ännu en måltid vi inte vill ha.

Jag vill inte idealisera det här. Det är svårt.

Det vi behöver vägledning i är inte så mycket hur vi ska slippa känna leda, utan hur vi ska möta ledan utan fruktan; inte så mycket i att hälsa allt med andlig glädje och entusiasm, utan i att kunna bevara den tysta motivationen att hålla ögonen öppna”, skriver Rowan Williams.

”Jag vill helst fly till något annat kloster med lite glamorösare andligt liv och en annan sorts korgar, där jag tror jag skulle kunna glänsa på ett nytt sätt.”

Vissa dagar känns den här uppgiften helt omöjlig för mig. Jag försöker be. Det är, för att citera en man som skrivit en fin bok om bön, ”som att borra i betong”.

Jag vill inte gå in i min cell. Jag vill inte fortsätta fläta korgar. Jag vill helst fly till något annat kloster med lite glamorösare andligt liv och en annan sorts korgar, där jag tror jag skulle kunna glänsa på ett nytt sätt.

Det är så sorgligt att man alltid bär sitt eget oglansiga jag med sig. Sin rädsla, sina inre konflikter, sin evigt ömmande akilleshäl. Det är svårt att fortsätta vända blicken inåt.

I cellen intill min sitter du och försöker möta din egen leda utan fruktan. Vilken tröst att veta att du är där.

Sofia Torvalds

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har i dag fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har i dag fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32