Botgöring: läkning för en trasig värld – och för våra själar

05.09.2025
Patrik Hagman är teolog och författare.

Vad ska man göra när det inte finns något att göra? Det medeltida kyrkan hade ett svar: bot. Botgöring handlar om att hela det som gått sönder, att läka våra själar från den skada vår synd åstadkommer.

Så på 1300-talet – kanske det århundrade som ännu i pest och krig överträffar vårt i mörker – vände människorna sig till bot för att göra något åt situationen. Inte i första hand för att blidka Gud, utan för att rädda sina själar. När världen krisar och vi mår dåligt går det inte att säga vad som orsakar vad. Så även i vår tid: vi kan inte säga om våra själars fattigdom orsakar den livsstil som späder på klimatkrisen, eller om det är krisen som gör våra liv tomma och torftiga.

”Så även i vår tid: vi kan inte säga om våra själars fattigdom orsakar den livsstil som späder på klimatkrisen, eller om det är krisen som gör våra liv tomma och torftiga.”

Och visst är det fascinerande att de tre viktigaste formerna för botgöring under medeltiden känns så intensivt relevanta i vår tid?


För det första: fastan.
Den handlar om att forma våra begär till ett lämpligt mått, inte för mycket eller för lite. Och den är så oerhört konkret: när vi regelbundet eller under en tid begränsar hur mycket vi äter, kan vi inte annat är reflektera över vad som är viktigt i våra liv. Fasta innebär att man utesluter kött ur sin diet, kanske animalier helt och hållet. Och som vi vet finns det inget vi som privatpersoner kan göra som mer påverkar våra koldioxidutsläpp.


För det andra: allmosor.
Ett gammalt ord för att ge bort våra pengar. Den hårda, hårda sanningen är att koldioxidutsläpp nästan helt korrelerar med inkomst.

Den hårda, hårda sanningen är att koldioxidutsläpp nästan helt korrelerar med inkomst.

Ju mer pengar vi har desto mer tär vi på planeten. Med andra ord: genom att ge bort våra pengar – till dem som behöver dem bättre, till god verksamhet, till initiativ för att återställa skadade ekosystem – minskar vi konkret vår klimatpåverkan. Och helar våra själar, som vi nog vet inte mår särskilt bra av konsumtion.


För det tredje: pilgrimsvandring.
Att ge sig ut på en vandring var för medeltidens människor, som för oss, ett sätt att ta sig ut ur vardagens rutiner, där vi sällan tar oss tid för att reflektera över hur vi lever våra liv. Den som vandrar – speciellt om man gör det ensam eller i en liten grupp – är beroende av främlingens välvilja, och av Guds nåd. I vår tid kommer en annan sida till: vi blir medvetna om naturens storhet och sårbarhet, och hur intimt sammanbundna vi är med allt levande. Så kan vår relation till själva skapelsen börja helas.


Botgöring handlar inte
om att förtjäna Guds nåd, utan om att lära sig leva i nådens riktning.

Patrik Hagman

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34