Elina Mieskolainen frilansar som musiker i kyrkliga sammanhang i bland annat Borgå, Lovisa och Pernå.

Musik är glädje och tröst

Borgå.

– Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

20.8.2020 kl. 12:49

Vad är ditt huvudinstrument? Och hur kommer det sig att du spelar i kyrkliga sammanhang?

– Jag spelar endast violin, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

– Klassiska musiker börjar vanligtvis med att vara med i en oratorieorkester och liknande, vilket jag också gjorde. Jag startade min kyrkomusikerkarriär på allvar i Pernå kyrka på 1990-talet då någon hade hört talas om mig. Jag flyttade till Pernå 1989. Efter det har jag fått en fin kontakt med kantorer och präster i Pernå, Lovisa och Borgå kyrkor.

– Samarbetet har sin grund i det att kantorer är villiga att bjuda på en intressant repertoar, som också tilltalar mig, inte bara barock utan också modernare verk. Församlingar har inte anlitat mig enbart för mässor utan också för att hålla konserter – och under åren har de varit otaliga.

Hur fungerar det i praktiken att vara frilansmusiker i församlingssammanhang?

– För att bjuda på konserter måste jag själv vara aktiv, och det är jag förstås, hur skulle annars någon veta vad det finns att få? Men med mindre tillställningar funkar det så att någon ringer till mig och frågar om jag är ledig.

Känns tillvaron trygg eller utmanande?

– Församlingsarbetet är bara en liten del av min verksamhet, även som musiker . Utöver det är jag också pilates-, yoga-, gymnastik- och danslärare samt konsthantverkare – så kyrkomusiken tar jag som en härlig och välkommen krydda i mitt vardagliga jobb!

Minns du något uppdrag speciellt bra?

– Julen är alltid härlig, i synnerhet i Pernå kyrka och speciellt tidiga julmorgnar.

– I januari i år fick jag också vara med i ”Valtiottomien kansojen musiikkia” i Lovisa kyrka. Det var en konsert med musik från länder som inte är stater, såsom Palestina och Katalonien. Konserten var dramatisk med fin ljusscenografi och mycket publik. Nu efteråt med pandemiutmaningar känns den konserten på något sätt förebådande. Coronan var då bara en aning men efteråt tänker man att det är på något sätt apokalyptiskt när vi är tvugna att stänga gränserna och man blir ganska hjälplös. Vad är gräser för något när man strider mot ett virus? Vad är gränser överhuvud taget?

Vad är din favoritgenre?

– Klassiskt, för evigt! Den genren innehåller allt. Och om jag ska nämna kompositörer så är det Bach, och sedan Mozart.

– Jag gillar också jazz mycket, från 1950- och 60-talet. Men jazz spelar jag inte själv tyvärr.

Vad gör musiken för oss?

– Oj oj … Allt! Den ger glädje, tröst, styrka. Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik. Och jag är otroligt glad över att jag själv kan bidra.

Hur ser hösten ut för dig?

– Man är ganska försiktig just nu och vi har bestämt att låta två stora konsertprojekt vara tills läget är lite klarare. Jag har mycket mindre att göra under hösten men det ger mera utrymme att öva och utveckla andra saker.

Ulrika Hansson

jakobstad. Jakobstads svenska församling samarbetar med en nybildad förening för mammor i staden med omnejd. Föreningen Jakobstads Vänmammors mål är att skapa nätverk och minska ensamheten bland mammor. 19.5.2023 kl. 10:23

Kolumn. Jag har nyligen kommit tillbaka efter en helg i Helsingfors med en grupp ungdomar från vår församling. Under helgen besökte vi bland annat olika församlingar och funderade en hel del på olikheter, gemenskap, förnyelse och tradition. 19.5.2023 kl. 10:14

jakobstad. Sedan hösten har en fortsättningsutbildning för hjälpledarna pågått i Jakobstads svenska församling. Avslutningen bestod av besök till Matteus och Petrus församlingar i Helsingfors. 19.5.2023 kl. 10:11

Kolumn. Inspiration. Glädje. Nytt liv. Jag älskar. Våren är den bästa tiden, skriver Ellinor Grahn. 17.5.2023 kl. 16:15

KORSNÄS. Handarbete ger harmoni för både kropp och själ! Kyrkoherde Rose-Maj Friman besökte gruppen Träffpunkt i Taklax. 17.5.2023 kl. 16:10

uppdrag. Många i Istanbul söker ärligen Gud, även om de har en annan religion än vi, konstaterar Tua och Torsten Sandell. De har återvänt till Finland efter många år i Turkiet. 16.5.2023 kl. 21:10

Kolumn. Sakta nynnar jag på ”jag tror, jag tror på sommaren” och tittar på den sista hårt packade snöhögen som vägrar smälta på nordsidan av huset. 16.5.2023 kl. 21:06

korsholm. När lägersäsongen är som mest hektisk är det svårt att hitta en ledig lägergård. För konfirmander från Korsholm och Solf är lösningen Inremissionshemmet i Larsmo. 16.5.2023 kl. 21:01

vanda. Tre anställda i Vanda svenska församling går just nu en utbildning i själavård, vilket i förlängningen ska gagna församlingsmedlemmarna. 16.5.2023 kl. 20:57

BORGÅ. Snart stundar ett läger för unga för att fira att Borgå stift fyller 100 år. – Jag hoppas deltagarna får fina minnen och nya vänner, säger Amanda Ahlgren. 16.5.2023 kl. 20:55

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

Kristinestad. ”Välkomnande och glad!” Det är ett omdöme man ofta hört om Annika Westergård, församlingsvärdinna i Kristinestads svenska församling. Nu drar hon vidare mot nya uppdrag. 7.5.2023 kl. 21:19

Kolumn. Vill du följa med mig på en kravlös retreat? 7.5.2023 kl. 21:13

PEDERSÖRE. När prosteriets kyrkosångskrets samlas till vårsångfest på Kristi himmelsfärd i Esse firar man samtidigt hundraårsjubileum. 5.5.2023 kl. 08:10