En del filtar lottas ut, som den vackra blåvita filten som ledarna Maggie Haga (t.h.) och Birgit Granås (t.v.) håller upp. T.h. ”bönhuset” i Taklax. FOTO: ROSE-MAJ FRIMAN
En del filtar lottas ut, som den vackra blåvita filten som ledarna Maggie Haga (t.h.) och Birgit Granås (t.v.) håller upp. T.h. ”bönhuset” i Taklax. FOTO: ROSE-MAJ FRIMAN

Träffpunkt Taklax: Där värmande filtar föds

KORSNÄS.

Handarbete ger harmoni för både kropp och själ! Kyrkoherde Rose-Maj Friman besökte gruppen Träffpunkt i Taklax.

17.5.2023 kl. 16:10

Taklax är en långsträckt by cirka 10 km sydost om kyrkbyn i Korsnäs kommun. Då jag viker av från Strandvägen, livsnerven genom Korsnäs, står skogen tät. Här och där finns hyggen som öppnar för vårens ljus. Efter några kilometer kommer de första gårdarna och sedan följer devarandra som pärlor på ett halsband. Den forna havsviken har länge varit bördig åkermark.

Redan då jag stiger in i farstun hörs glada kvinnoröster inifrån serveringsrummet. Den varma stämningen välkomnar mig och jag finner mig snabbt till rätta. Som ny kyrkoherde vill jag komma i kontakt med olika grupper som samlas i församlingen och det är en av orsakerna till mitt besök. Damerna berättar hur de brukar lägga upp programmet. Till en början stillar vi oss för sång och andakt med bön. Sedan följer handarbetande och servering under livligt och gemytligt prat om allt mellan himmel och jord.

Träffpunkt har en lång historia. Den började på 1980-talet. För 20 år sedan tog Maggie Haga över ledarskapet och styrde in gruppen på regelbundna träffar. Maggies målsättning var att få gruppen att växa, att ha ett andligt innehåll, att samlas kring en gemensam målsättning och att erbjuda gemenskap för deltagarna. Dessa målsättningar har uppfyllts och Träffpunkt ångar vidare med god fart. Svackan som infann sig på grund av restriktionerna vid pandemin är övervunnen. Damerna intygar att det är gott att träffas och umgås igen.

Rutor växer fram

Stickboomen under pandemin är säkert ingen tillfällighet. Under långa tider har kvinnor fått terapi av att ha något för händerna som inbegriper att sitta ner, stilla sig och ha sysselsättning för händerna. Att handarbeta ger lugn och ro för kroppen och själen. Det vet damerna kring bordet i bönehuset. Det kännspaka ljudet av stickorna som under arbetets gång möter varandra medan maskorna radas upp till rutor i olika färger vittnar om ivern och glädjen för det gemensamma projektet.

Under åren har otaliga filtar stickats ihop för att sändas till dem som behöver värme under kalla nätter och dagar. Under ett verksamhetsår mellan höst och vår tillverkar gruppen sex filtar. Inkomster från lotterier, serveringar, auktioner och kollekt vid samlingar går till Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) och dessutom via Kyrkans Utlandshjälp till Ukraina och senast till jordbävningsoffer i Syrien.

Under ”bönhusets” nästan 100 år har olika verksamheter kommit och gått. För den som leder, berättar Maggie Haga, är det viktigt att vara lyhörd och flexibel för strömningar och behov i tiden. Nu behövs en samlingspunkt, en Träffpunkt, för ensamma i byn och näromgivningen.

Att vara tillsammans är en viktig del av välmåendet och en viktig byggsten i världens lyckligaste land, Finland.

Styrkan i gemenskapen

”Tillsammanskraft” är grunden för Träffpunkt. Guds kraft förmedlas till oss via gemenskapen: att vara tillsammans kring Guds ord, att sjunga tillsammans, att tillsammans jobba för ett gemensamt projekt och att få dela livet med varandra och förstås den finländska gemenskapens sigill: att samlas kring kaffekoppen.

Träffpunkt går bra ihop med firandet av Borgå stift 100 år. På stiftets hemsida står det:

”Ett av de bärande orden i firandet är tillsammanskraft. Ordet är dynamiskt och spännande. Här finns rikedomen i mångfalden. Här finns styrkan i gemenskapen. Här finns samhörighet trots olikheter. Alla är vi ett i Jesus Kristus.”

ROSE-MAJ FRIMAN