Kommunerna med kyrksocknen i botten har med tiden fått fler uppgifter som egentligen kräver olika befolkningsunderlag – specialsjukvården räknar med ett underlag på upp emot en halv miljon. Att det här inte beaktats skakar den kommunala strukturen i grunden. Då reformen påbörjas genom ett förslag som gör slut på den lokala identiteten har det gått snett från början.
Den kyrkliga reformen utgår från att det inte går att hålla administrativ och teknisk expertis i varje enskild församling. Förvaltningen måste skötas mera rationellt, med fler församlingar per enhet.
Också den reformen påverkas naturligtvis av stormen kring det kommunala. De svenska strukturerna har dessutom hamnat i kyrklig motvind.
Det gamla stiftsfullmäktige som i april ska ge sitt utlåtande om den kyrkliga förvaltningsreformen tvingas börja med att ge bakläxa. Reformen saknar en bedömning av de språkliga konsekvenserna. Hela kyrkan är förresten utan språkstrategi.
De svenska församlingarna finns kvar, men de hamnar i marginalen när det gäller beslut och makt.
Stiftsfullmäktige har alternativa metoder att bekanta sig med. Ett förslag är att kommande storkommuner kunde uppdelas i flere kyrkliga enheter på språklig grund. Oberoende av om de kallas prosterier eller samfälligheter. Problemfritt är det inte, det kan skapa behov av en extra samordnande förvaltningsnivå. Illa är det om möjligheten inte ens utreds.
De svenska ombuden på kyrkomötet har – liksom många andra – diskuterat möjligheterna att gå ett steg längre och frikoppla församlingsgränserna från kommungränserna. Det skulle kunna ge de svenska förvaltningsenheterna tillräcklig storlek. Också utredningen av den modellen saknar vind i seglen.
I dag köper kyrkan församlingarnas skatteuppbörd av skatteförvaltningen. Liksom hos övriga förvaltningar är skattmasens databas ett specialsytt program som lappats på i många omgångar. Alla känner till hur den offentliga hälsovårdens olika dataprogram inte fås att rationellt kommunicera sinsemellan.
Så det kan hända att det är en utomstående aktör inom it-branschen som till slut sätter prislappen på stiftets möjligheter att överleva.
Prislapp på Borgå stift
01.03.2012
En medeltida struktur behöver inte vara dålig. Få av dagens byggnader klår våra gråstenskyrkor från 1400-talet i hållbarhet. Också kyrksocknen står sig som förvaltningsprincip: Ett avgränsat befolkningsunderlag – en församling – som taxeras för kalaset men som via sina representanter håller i notan. Kyrksocknen gav sitt folk en identitet på köpet, man visste var man hörde hemma.
Rolf af Hällström
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Att komma närmare världen
Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"
diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00
Skådespelaren Cecilia Paul: ”Jag vill inte längre förminska mig”
PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras.
14.1.2026 kl. 10:12
Två vigdes till präst och två till diakon
VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39
”Jag var så ung, jag förstod inte ens att mamma kunde dö”
PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00
Ett levande musikliv är Korsholms varumärke – varje vecka kommer 135 människor till församlingen för att musicera
musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00
På Tiktok finns Jesus, helvetet och uppryckelsen – men unga lockas av annat
andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00
Elefteria Apostolidou: "Stjärnan lyser också i år"
Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Julvisan blev älskad julpsalm
Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
Maria Eklund om sorgen efter sina föräldrar: "De är med mig hela tiden"
sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick.
17.12.2020 kl. 09:00
Birgitta Sarelin får Församlingsförbundets kulturpris
kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00
Nitton frågor om julen – utmana dig själv och vinn en bok!
frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän?
Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora: "I år kläs julen av alla måsten"
annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det.
16.12.2020 kl. 11:00
Tre nya prostar i Borgå stift
prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Hur skapa jultraditioner utan förebilder?
jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00
Kjell Ekholm och Gunilla Ginström håller radiolyssnarna sällskap på julaftonsförmiddagen
julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Nya biskopen Mari Leppänen: "Det finns ett mod som föds när man tror"
biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
Valters jakt på den försvunna arken
förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
finländaren Valter Juvelius och
britten Montagu Parker till Jerusalem.
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47
Daniel Björk: Vi måste stå emot lockelsen att tilltalas av starka ledare med enkla svar
Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
Medieforskare: "Det är viktigt att förstå att vi alla är mottagliga för desinformation"
konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Mamma och dotter pysslar och stickar in julen
julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Vi behöver prata med varandra om hur vi mår
livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Mest läst
"Påsken är skön för att det är okej att släppa sin glada mask och verkligen vara sorgsen"
PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Frälsningssoldaten Annika Kuivalainen: "Vi framhåller glädjen över att vi är förlåtna"
FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Essä: Jesus, Stubb och Marin i baren
PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Vi kan ändra på det språk vi använder i kyrkan
REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Stärkt tro, festlig mat, kravlösa dagar teman i Kyrkpressens påskenkät
PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påskenkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet









































