Bloggarkiv

Johan Eklöf
Johan Eklöf
Johan Eklöf är i kaplan i Lappfjärd-Kristinestads församling. Han har också tidigare jobbat som matematiklärare, socialarbetare och journalist. Hans hobbyer är bl.a. digitalfotografering och HiFi.

Stort och smått

27.04.2012 23:12
Jag är intresserad av både stort och smått.  Mitt intresse  för det stora har fått mig att läsa en del (mera lättsmälta!) böcker i astronomi. Och intresset för det som är smått har fått mig att försöka förstå (utan att  lyckas så väldigt bra) en del om kärnfysik och mikrobiologi.
En galax, som t.ex. vår vintergata, är ett exempel på något stort. En atomkärna är liten. En cell i min kropp är ganska liten. Den fråga som då inställer sig är: Var befinner sig en människa? Är hon mera stor eller liten på denna skala? Jag har läst någonstans (tyvärr minns jag inte var) att människan befinner sig precis i mitten mellan det största och det minsta. Och det är först under de drygt  senaste 100 åren vi ens har kunnat räkna ut detta. På 1800-talet var varken rymdens enorma mått eller elementarpartiklarnas storlek kända.
Själv har jag lekt med tanken att det universom vi befinner oss i är den nödvändiga förutsättningen för att liv och därmed människor skall kunna existera. Vi bor i ett finjusterat universum på en planet som befinner sig på exakt rätt avstånd från en stjärna av rätt storlek. Jordaxelns lutning och jordens rotationshastighet är just precis sådan att förutsättningarna för liv finns. Likaså är förekomsten av grundämnen som syre och kol precis den rätta.  När ateisten skall förklara varför allt är så osannolikt fint justerat så hamnar han i svårigheter.  Jag har sett flera debatter där ateister griper till parallella universum som förklaring till detta. Man förutsätter alltså att det skulle finnas miljarder miljarder universum som vi inte kan se. – Tänk att man hellre griper till en sådan helt obevisad och osannolik hypotes än att tänka sig att det möjligen kunde finnas en Gud!
Mitt intresse för det lilla har gjort mig intresserad av makrofotografering. Man brukar definiera makrofoto som fotografering med objektiv som förstorar till åtminstone skala 1:1. Det betyder att ett föremål som är lika stort som kamerans sensor (eller filmruta) fyller upp hela bilden. Med ett bra makro-objektiv kan man få en myra att fylla upp hela bilden.
Om jag skall ta en promenad i skogen med kameran runt halsen sätter jag gärna på ett makro-objektiv. Då finns det alltid intressanta saker att fota, t.ex. fjärilar, skalbaggar och andra småkryp.  Sätter jag istället ett teleobjektiv på kameran kan det bra hända att jag kommer hem utan bilder. Det är inte sagt att jag råkar se en örn eller någon annan intressant  fågel på min promenad.
Helena Söderbacka
29.4.2012 12:33
O, vilken härlig berättelse! Tack för att du berättade den.
may
27.4.2012 23:52
Vilka fantastiska bilder, Johan! Frysta ögonblick!

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06