Bloggarkiv

Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

Det sitter i väggarna

06.02.2012 00:00
Varumärkesbyggande eller ”branding”, som det oftast numera (märkligt nog!) kallas på affärssvenska, handlar om hur företag eller organisationer kan positionera sitt varumärke gentemot potentiella, nuvarande och tidigare medarbetare, kunder eller andra intressenter. Ett starkt varumärke anses som en stor tillgång och idag räcker det inte med en känd logotype eller lätt identifierbara produkter. Idag ska ett starkt varumärke också kopplas till en ”berättelse”, gärna en berättelse som ibland ger associationer till helt andra saker än produkterna, men som stärker varumärket och skapar en känsla av historia, kvalitet och samhörighet.
Det finns många exempel på hur företag arbetar med detta i reklam och marknadsföring. Ett av de mest slående exemplen i Sverige är en stor matvarukedja som i många år nu i sina reklamfilmer skapat en ”berättelse” och med hjälp av samma skådespelare och samma scenografi fortsätter att berätta små historier som ska belysa företagets kärnvärden samtidigt som man gör reklam för sina produkter.
Varför skriver du om detta, kanske någon undrar. Det ska jag berätta. Och jag är medveten om att detta kan upplevas som oförblommerad textreklam. Men eftersom jag denna månad har tänkt att blogga om det som händer i min verklighet, och eftersom denna verklighet till stor del består av mitt arbete, måste jag ändå få berätta lite om min arbetsplats.
Jag jobbar på ett ställe som heter Sigtunastiftelsen. Även vi har – i likhet med många andra organisationer och företag – arbetat med vårt s k ”varumärke”. Sigtunastiftelsen är ett konferenshotell – ett av Mälardalens bästa, vill jag tillägga – som drivs kommersiellt och därmed är frestelsen stor att börja snegla på konkurrenter och låta marknadsanpassingen gå för långt. För Sigtunastiftelsen är också något mer än ett vanligt konfenshotell. Här bedrivs också en omfattande "ideell" verksamhet. Här finns en program- och utbildningsverksamhet, här bedrivs forskning, här har många svenska författare gått in och ut sedan 1930-talet, vi har ett av Sveriges finaste privata forskningsbibliotek, Sveriges största klipparkiv med tidningsklipp från hela 1900-talet och mycket annat. Sigtunastiftelsen grundades 1915 som en fristående stiftelse på kristen, humanistisk grund med ”den gränsöverskridande dialogen” som bärande idé redan från början.
I snart 100 år har människor här förvaltat den värdegrund och de grundidéer som stiftarna en gång formulerade. Visserligen måste dessa formuleringar och idéer tolkas i varje ny tid, men ”berättelsen” finns redan här. Den sitter i väggarna och behöver inte skapas av några inhyrda marknadsstrateger. Där andra liknande anläggningar måste ”hitta på” en berättelse som skapar atmosfär och samhörighet och köpa in inredning och artefakter som ska associera till denna historia – vare sig det är en massproducerad pubinredning som ska påminna om Irland eller något annat – har Sigtunastiftelsen redan allt detta.
Jag tror det ligger en stor fara i att kulturinstitutioner av olika slag och andra organisationer, som en gång startats av ideella skäl och vars verksamhet fortfararande motiveras av sådana motiv fastän de kanske tvingas marknadsanspassa sin verksamhet, alltför snabbt överger sina historiska rötter och luras med i det moderna varumärkestänkandet på fel sätt. Inte minst gäller detta kyrkliga verksamheter av olika slag.
Jag tror att det ibland kan vara bra för företag och organisationer att skapa en "berättelse", men i de flesta fall finns den redan där. Det handlar kanske mer om att lyfta fram den och tolka den för en ny tid.
Rosengården på Sigtunastiftelsen som den såg ut på 1920-talet.
Rosengården på Sigtunastiftelsen som den såg ut på 1920-talet.
Rosengården på Sigtunastiftelsen, vintern 2012.
Rosengården på Sigtunastiftelsen, vintern 2012.
Tack för månadens blogg.
Det är inte oväsentligt vilken inställning vi har till vårt dagliga arbete,eller t.o.m. arbetslöshet. Vi som enskilda individer kan vara aktiva tjänare i Gudsrike. Något där vi alla har en gemensam utgångs punkt är ju vår frihet att själva bestämma om vi vill ta steget ut och bli tjänare i Guds Rike,just på den plats som vi befinner oss i livet. Vi kan ju egentligen bara göra det vi kan, med de gåvor som Gud Fader har gett oss,sedan har Gudsvälsignelse en underbar förmåga att välsigna det lilla och enkla som har större betydelse än vi kan ana. Äran tillhör alltid vår Gud och Fader.

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00