Konst är inte konstigare än att konstnärer imiterar Gud

Magnus Lindholm 04.09.2022

Helsinki Design Week pågår precis just nu (1–11 september) och jag, en av Gud designad människovarelse, undrar var och hur jag platsar i den konstnärliga installation som kallas Församlingen. Finns där en lucka, ett utrymme som bara jag kan fylla, eller är jag en puzzelbit som både till form och färg hör hemma i ett annat verk, i en annan samling? Jag inser ganska snart att här föreligger ett litet tankefel. Församlingen är inget konstverk och församlingsmedlemmarna är självfallet inga puzzelbitar som ska passa in i ett motiv som kyrkoherden ensam målat upp. Riktigt så enkelt, eller svårt, är det inte.

Tröskeln till kyrkorummet är HÖG för alla svalt troende. Men i stället för att sänka tröskeln ytterligare ska den höjas för att locka konstens och kulturens konsumenter, ja, alla dessa anderika människor som är vana att stiga högt och falla djupt. Missförstå mig inte – jag talar inte om någon exklusiv elit utan om en bred skara medborgare som finner djup tillfredsställelse i böcker, skådespel, dans och musik, och som självklart och spontant också lockas till designveckans breda programutbud. För vad är konst om inte ett uttryck för en andlig hunger, för växtlust inåt och utåt!

Gud talade och världen blev till. Hela universum och det mänskliga livet har Guds kreativitet som grund och förutsättning, och att han skapade människan till sin avbild. Kan det sägas tydligare än så: Människans kärnuppgift är att vara nyskapande, att forma och färga, berätta och gestalta. Många har det som sitt yrke, alla har den potentiella förmågan att vara kreativa. Alla.

Konstens estetiska kvaliteter bär på andligt sprängstoff, fördjupar och förstorar upplevelsen av att vara människa. Och förstå mig rätt: Musik i kyrkan kan vara så mycket mera än orgel och körsång, ett gudomligt ord kan också förmedlas via dikter och skönlitteratur, skådespelaren kan gestalta livets drama så det skär rakt in i hjärteroten. För att inte tala om konstens kraft och kapacitet att spegla sina motiv mot hudar, känsliga för liv och lust och smärta. Exemplen är legio.

Pengar? Javisst, men det är inte den största utmaningen. Först kommer det fria fantiserandet och de mer eller mindre konkreta idéerna, först därefter administration, logistik, ekonomi. Det finns något befriande och tankeöppnande i all konstnärlig aktivitet, så ock för administratörer ”… med ögon känsliga för grönt”. Ge proffsen en chans att vidga våra sinnen också i kyrkorummet, starta en dialog med dem som designar nästan lika bra som Skaparen själv.

Det skulle många ovana kyrkobesökare uppskatta. Och Gud skulle applådera.

De Oude Kerk i Amsterdam invigdes 1306 och är stadens äldsta byggnad. I dag fungerar kyrkan även som museum och presenterar ny konst som en spegling av världen runt omkring. Här inleds också varje år World Press Photo-utställningen som sedan cirkulerar i olika delar av världen och just nu visas i Sanomahuset i Helsingfors (fram till 8 september).

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59