Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning

Hagman: Kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning

präst.

Det är inte så lätt att peka ut vad som är avgörande för att en person väljer prästyrket, säger Patrik Hagman, lärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi.

4.9.2019 kl. 19:27

Han konstaterar att det idag är en större andel av studenterna som från början säger att de ska bli präster, samtidigt som de utgör en mer heterogen grupp.

En del kommer till Åbo för att de känner ett kall till prästyrket; de har sedan tidigare en stark församlingsförankring.

– Den gruppen minskar, men den finns fortfarande. Men sedan har vi en växande grupp av människor som helt enkelt verkar ha tänkt "man skulle ju kunna jobba som präst”. I sitt val av yrke har de satt upp präst som ett alternativ vid sidan av psykolog, farmaceut och lärare.

Dessa bär inte på samma starka församlingsförankring eller idé om prästyrket som ett kall. För dem, tror Hagman, är det i stället avgörande att studierna leder till ett konkret arbete och en bransch där det finns jobb.

– Många undersökningar visar att det här blir allt viktigare när unga väljer studieplats.

Varje år finns det också studenter som redan varit i arbetslivet en längre tid och sedan söker sig till teologin, antingen för att helt sadla om eller för att komplettera tidigare teologistudier med prästkompetens.

"Kyrkan borde ta mer ansvar"

Universiteten utbildar personer med prästkompetens, både genom akademisk kunskap och praktiska övningar. Precis som i andra yrken hänger utbildningen nära ihop med det verkliga arbetet.

– Men för att en person ska bli en bra präst, eller en sådan präst som kyrkan vill ha, så förutsätter kyrkan också församlingsaktivitet, säger Hagman.

Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning. Han ger exempel från Sverige, där studenter under andra studieåret förväntas ta kontakt med ett stift där de kan tänka sig jobba i framtiden, och under studietiden fostras in i stiftets kultur och spiritualitet.

En ny och oroande trend är nämligen att få av dem som börjar studera teologi vid ÅA har bakgrund i ungdomsarbetet i någon av Borgås stifts församlingar. I stället är många finskspråkiga, äldre studerande och en del med frikyrklig bakgrund.

– Det här är något som hela stiftet borde ta på stort allvar. Det här har ändå varit kärngruppen av dem som blir präster i stiftet och fört vidare stiftets tradition.

Hagman tycker det är ett mysterium att återväxten av präster är så dålig i Borgå stift, medan problemet på finskt håll är det motsatta – så många nya teologer blir klara att det inte finns jobb för alla.

– När det gäller återväxten av präster tror jag att församlingarna borde ta ett större ansvar att uppmuntra unga att söka till kyrkliga yrken. Om man inte börjar göra det igen kommer det inte att finnas svenskspråkiga präster i Svenskfinland.

Emelie Wikblad



PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17