Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

Hur var det att träffa prästen?

förrättningssamtal.

”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak.

24.7.2019 kl. 10:57

En kopp kaffe hemma i soffan med en präst som är engagerad och intresserad – eller en planeringsträff stående i en korridor på pastorsexpeditionen. Samtalen inför några av livets stora händelser – dop, vigsel, jordfästning – kan se ut på väldigt olika sätt. Vad som sägs vet ingen utom de som är på plats.

”Hur upplevde du samtalet med prästen? Tyckte du att något saknades?” frågade vi Kyrkpressens läsare i en webbenkät som besvarades av 53 personer.

Vad är syftet med förrättningssamtalen?

– Syftet med förrättningsamtalet är att prata om den kommande förrättningen, dess betydelse, innehåll och den praktiska utformningen. Prästen går igenom de saker som de anhöriga behöver fundera på, och man väljer tillsammans psalmer med mera, berättar biskop Björn Vikström.

Hurdana instruktioner och utbildning får prästerna för de här samtalen?

– Blivande präster går igenom förrättningarnas teologi och deras utförande under studierna, och frågorna tas upp vid ordinationsutbildningen inför prästvigningen, säger Vikström.

Frågor om förrättningssamtal tas också upp senare när prästerna avlägger pastoralexamen – som krävs för att söka jobb som kyrkoherde eller kaplan.

Övervägande positivt

Prästens intresse och engagemang, och att personerna kände sig sedda i stunden, nämns som orsaker till lyckade förrättningssamtal.

”Prästen var intresserad av oss, och jag upplevde samtalet som mycket bra, rentav terapeutiskt. Att få tala om den avlidne kändes bra i sammanhanget, och prästen ställde bra frågor som fick oss att berätta mera, men på ett lämpligt diskret sätt. Samtidigt som vi delade minnen och skrattade och grät om vartannat funderade vi också på konkreta detaljer för jordfästningen som vilka psalmer vi ville sjunga.”

”Vi gick igenom vardagssaker inför äktenskapet, både de lite pinsamma som de mer allvarliga. Det var ärligt, lite obekvämt för man är inte van att säga sådana saker högt speciellt inte för en tredje part. Det var hälsosamt och jag är glad och tacksam för samtalet. Det var ett samtal på djupet, planeringsträffen gjordes före och det här var reserverat för det andliga, tidlösa och vardagliga.”

De dåliga erfarenheterna utgör en liten minoritet, men bland de svarande är det en handfull personer som har erfarenheter som lämnat en verkligt besk eftersmak.

”Formella, ointresserade och absolut ingen tröst”, beskriver en person om de jordfästningssamtal hen varit med om.

En annan berättar om ett samtal som fördes stående i en korridor på pastorsexpeditionen medan folk passerade av och an.

”Under all kritik både innehållsmässigt och miljömässigt. Även engagemanget från prästen var minimalt. Man kunde ha förväntat sig ens någonting om hur man kan hantera sorgen och vart man kan vända sig vid behov. Inget i någondera fallen gav någon mersmak att fortsätta kontakten med kyrkan för eventuella behov av sorgbearbetning tyvärr.”

Läs hela artikeln i Kyrkpressen som utkommer 25 juli.

Emelie Wikblad



utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00