Tuva Korsström är glad över att hennes mammas författarskap idag upplever en ny renässans.
Tuva Korsström är glad över att hennes mammas författarskap idag upplever en ny renässans.

När mamma föll ner i avgrunden

Biografi. När Tuva Korsström var barn blev hennes mamma kristen mystiker och hemmet ett fängelse. På ena sidan fanns Gud, på den andra vansinnet. 4.10.2018 kl. 15:28

När Tuva Korsström fyllde fyra år fick hon en saga av sin pappa, bildkonstnären Torsten Korsström. Han illustrerade den och band in den och skickade den till henne, för hennes föräldrar bodde inte längre tillsammans. Hon läste sagan om älvan Silverdis tills sidorna nästan lossnade.

Först långt senare insåg hon att jordanden, den fula och ödmjuka gnomen med borstigt hår, var hennes pappa. I sagan försöker han knyta an till Silverdis, men allt han ger älvan i present blir till stoft.

Tuva Korsströms mamma, författaren Mirjam Tuominen, såg sig inte som älva utan som häxa, en outsider.
– Hon skrev att häxan hade en dragning till bålet, att häxan strävade efter att göra sig olycklig. Om något var lite i ordning kunde du vara säker på att min mamma fick det i oordning. I sagan om älvan och jordanden är det jordanden som pysslar och pysslar – men allt går sönder och sedan springer älvan bort. Och det var så.

När Tuva Korsström började planera Älvan och jordanden, en biografi om sina föräldrar, kom upplägget till henne en sen kväll, med kapitelinnehåll och allt. Tanken hade mognat längre.
Hon skrev i ett sträck, så hetsigt att hon fick fysiska symtom och var ur stånd att knacka ner något alls med sina fingrar.
– Det jag inte var förberedd på när jag började skriva var att jag själv kom med. Jag blev den här Tuva i tredje person, flickan som växte upp. Och jag hade inte alls tänkt att hon skulle ta så mycket plats.

Hon pusslade ihop minnesbilder tillsammans med sin fem år äldre syster Kyra Korsström. Det blev en berättelse om en barndom med en oberäknelig, intellektuell och kreativ mamma som långsamt faller ner i en avgrund av ångest och paranoia. Och samtidigt en frånvarande, högt älskad pappa som aldrig ger upp försöken att nå sina döttrar.

När jag läser blir jag nästan förälskad i din pappa. Framför allt imponeras jag av att han aldrig ger upp med sitt faderskap, trots att han periodvis inte får träffa sina barn.
– Vi hade så roligt tillsammans med honom! Mina väninnor och pojkvänner visste att när pappa var i stan hade de inte en chans. Han var en garant inte bara för det vanliga och normala, utan också för det goda livet. Och han blev ju så sällan arg. Skrek gjorde han bara när vi rodde ut nät och Kyra rodde fel. Men alla skriker ju i den situationen.

När Mirjam Tuominen och Torsten Korsström träffades i tonåren kände de en stark dragning till varandra. Men Mirjam tvekade inför att binda sig. Redan som ung led hon av svår ångest, det hon kallar ”sjukdomen”. På studentfotot är hon anorektisk. Den (felaktiga) diagnosen var ”störningar i hypofysens verksamhet”. Hon hade självmordstankar redan som 15-åring – de upphörde först när hon hittade Gud och katolicismen.

Äktenskapet var ett krigsäktenskap, och de lyckliga perioderna blev korta.
– Deras sexualliv blev svårt redan efter att Kyra föddes, för mamma var så rädd för att blir gravid. Det var hela tiden en kamp mellan det vanliga livet och att hon skulle skriva. Hon hade vetat det från första början: Hon är inte gjord för samliv på grund av sjukdomen och på grund av skapandet. Det är ett grundläggande problem för kvinnliga konstnärer. Hon trodde ju att det skulle bli frihet efter skilsmässan, men så blev det inte.

Somrarna fick döttrarna tillbringa med pappa i Korpo, vintrarna var mammas. När stressen och fattigdomen ökade blev Mirjam Tuominens vredesutbrott fler och svårare. De fick inte ta emot kläder av släktingar, mamma sydde kläderna själv, och döttrarna skämdes. Tidvis var Mirjam fysiskt aggressiv mot Kyra.

På 50-talet börjar Mirjam Tuominens dragning till katolicismen synas i hennes verk. Hon skriver om den osynliges stora kraft.
– Men följande steg är att hon lever i Gud, hon har blivit ett vittne. Gud är närvarande är en fantastisk bok. Hon är en kristen mystiker. Hon har samma intensitet som heliga Birgitta och Katarina av Siena. Men i den här mystiken balanserar hon på en gräns. På ena sidan finns Gud, på den andra vansinnet.

Tuva Korsström och hennes syster Kyra levde ett dubbelliv. Det var vattentäta skott mellan det vanliga livet med vänner, släktingar och pappa och det trånga livet med en allt mer paranoid och ensam mamma.
– Mystikerna kan vara besvärliga människor, de är skrikhalsar, precis som mamma var. Hon fick uppenbarelser. Och mystikerna har ju alltid rätt. Vredesutbrotten, skrikskoven – de försiggick inte i någon upphöjd klostermiljö utan i en liten tvårummare i Kottby.

Tuva Korsström önskar att hennes mamma hade fått behålla Gud sådan han framstår i den första diktsamlingen Under jorden sjönk, som utkom år 1954.
– Där finns en ordknapphet och en stillhet och ett ljus. Men då är hon redan på väg att falla ner i vansinne. Strax efter det blev hon intagen på Lappviken.

Att Mirjam Tuominen på något vis höll ihop hade att göra med det regelbundna liv hon tvingades till på grund av barnen. Kyra mådde tidvis så dåligt av sin mammas aggressivitet att hon bodde med pappa.
– Om de skulle ha tagit bort också mig från henne – vilket de borde ha gjort – då skulle hon ha brakat ihop.

Den lilla ensamförsörjarfamiljen fick några fina år tillsammans innan mörkret tätnade.
– Men sedan blev våningen ett fängelse. Hon var ju så fattig. Hon mådde mycket bättre de få gånger vi kunde resa, och då försvann också en del av de nervösa symtomen.
Under de senare åren kanaliserade Mirjam Tuominen mycket av sin sexualångest och sina fantasier i det religiösa.

– Det kom smygande, och med det kom ett hat mot Totti, min pappa.
När Tuva Korsström som 21-åring skulle flytta hemifrån och gifta sig konverterade hon till katolicismen (idag har hon lämnat kyrkan). Hon var visserligen agnostiker, men hon ville på det här sättet göra uppbrottet lättare för sin mamma.
– Vid det här laget trodde ju mamma inte att det var pappa som avlat mig. Hon blev ursinnig på prästerna från Henrikskyrkan som i samband med min konvertering vägrade skriva under ett papper om att jag blivit avlad av helig Ande.

Tuva Korsström var ett glatt barn och blev en balanserad vuxen. Hon hade vänner och en social förmåga som hon ärvt av sin pappa. Torsten Korsström verkade under hela sin karriär som bildkonstlärare i Nykarleby, och hans elever älskade honom.
– Jag är sådan att kommer jag till ett nytt ställe så ordnar jag in mig och börjar trivas. Pappa var likadan.

Torsten Korsström var begåvad, men levde alltid i skuggan av sin fru. I mitten av 50-talet började Mirjam Tuominen måla med de pastellkritor flickorna fått av sin pappa. Hennes verk har senare fått erkänsla av konstvetare och ställdes ut på Amos Andersons konstmuseum på 90-talet.
– Mamma var som en bulldozer. Hon körde över alla utan att egentligen vilja göra det. Pappa hade ganska dåligt självförtroende men en generös natur. Kyra mindes att pappa varit hemma hos oss i Kottby och sett mammas nonfigurativa målningar. Och då sa han: Tammefan, är hon inte en stor målare också.

Sofia Torvalds



Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11