Kristian Lundberg är aktuell med boken "Gud är inte ett främmande namn".

"Bönen ingår inte i ett ekonomiskt system som går att mäta och väga"

profilen. Att vara kristen är att ropa in dem som försvinner, säger författaren Kristian Lundberg. 19.10.2016 kl. 15:34

– Jag tycker vi talar alltför mycket om att inte brista, inte göra fel. Det blir ett livsfarligt samhälle, till slut blir det ett nazistiskt samhälle av strömlinjeformade människor som aldrig begår ett enda misstag. För mig är den kristna tanken uttryckligen det här att jag brister, jag gör fel, men jag har fortfarande konstant människovärde, jag får lov att göra fel och jag kan också vänta mig att bli förlåten, säger den svenska författaren Kristian Lundberg.

Den centrala kristna bilden för honom är Jesus som ropar ut sin övergivenhet på korset.
– Det är det som jag tycker är så intressant med kristendomen, att det är en berättelse om en människa som blir besegrad. Om detta är förutsättningen för vår tro så blir det svårt att kräva att inte vi själva skulle få brista, när till och med Jesus brister. Det är ett mänskligt predikament.

För Kristian Lundberg är bön en motståndshandling.
– Bönen ingår inte i ett ekonomiskt system som går att mäta och väga. Den fyller sin egen funktion, som är åkallan eller lovsång, men ändå i ett sammanhang, för vi ber allihopa, vi som är kristna. I det finns det något slags hjälplöshet eller värnlöshet som gör att vi är sårbara. Då tänker jag att det är en motståndshandling i sig, att vara sårbar. Att rikta sig till någonting som du inte alltid vet om du får svar av och där du inte alltid vet vad svaret ska innebära. Du beger dig ut i okänd terräng och ska leva i den terrängen, och då är det svårt att själv bli kategorisk och dömande, för du är själv så vacklande och svag.

Bibelns berättelse om Lasaros, död men uppväckt av Jesus, återkommer han till.
– Han ligger i grottan och den beskrivs som mörk. Och så går Jesus förbi och han ropar in i grottan och säger: Lasaros, kom ut! Stenen rullas undan, och Lasaros stiger ut. Det handlar om att namnge någonting, att ropa ut någonting rakt in i det mörka och tomma, något som sedan får möjlighet att få liv och stiga ut.

Det är också, menar han, en bild för vår samtid som slutat ropa in i det mörka, på de människor som försvinner.
– Vi ropar inte längre in de hemlösa, vi ropar inte längre in immigranterna, vi ropar inte in uteliggarna, vi ropar inte in sprutnarkomanerna, vi namnger dem inte, vi kallar inte på dem, de ingår inte något sammanhang, utan stenen ligger kvar framför graven.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34