Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Han skrev psalmer för vanligt folk

Jubileum.

Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa.

12.1.2018 kl. 17:53

Den 14 januari är det 200 år sedan Zacharias Topelius föddes. Hans författarskap uppmärksammas hela året på olika håll och i synnerhet i hans födelsestad Nykarleby.

– Han var en mångsidig man och vi glömmer ofta att han var professor i historia, säger Birgitta Sarelin.

Sarelin är docent i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon är medlem i den nationella delegationen för Topelis 200-årsjubileum där hon ska lyfta fram hans psalmer.

I vår psalmbok från 1986 finns tretton originalpsalmer av Topelius. Dessutom har han bearbetat eller översatt ytterligare sju. De mest kända är sannolikt julpsalmen Giv mig ej glans ej guld ej prakt (nummer 32) och skolpsalmen Sanningens Ande (322). Bägge finns också i den finska psalmboken samt i psalmböckerna i Sverige och Norge.

Sagotänket ingick också i psalmerna.

– Han tyckte att en psalm inte får vara så högttravande att inte vanligt folk eller de äldre barnen förstår den.

De flesta av sina psalmer skrev Topelius 1868 eller 1869. Många av dem har han dessutom bearbetat 1879. Det har att göra med att han vid de tidpunkterna satt i två olika psalmbokskommittéer. Arbetet resulterade i den första finlandssvenska psalmboken 1886 som ersatte 1695 års psalmbok från svenska tiden.

– Jag tror Topelius var ganska bekant med psalmboken innan han kallades till kommittén. Han hade benägenhet att skriva psalmer på samma sätt som man skriver visor. De var enkla och ganska lätta att lära sig. Han hade ett människonära grepp. Det är fina psalmer som fortfarande finns kvar i psalmboken. Topelius skrev folkfromma psalmer, till skillnad från till exempel Johan Ludvig Runeberg vars psalmer är mer akademiska, säger filosofie magister Ull-Britt Gustafsson-Pensar.

Hon var med i kommittén som arbetade fram den tredje finlandssvenska psalmboken 1986, vår nuvarande. Hon har bearbetat många av Topelius psalmer och texter.

Psalmboken väcker starka känslor

Strax efter att Topelius valdes in i den första psalmbokskommittén 1867 dog hans mamma. Det satte också prägel på hans psalmer.

– Den första kommittén var mycket gammaldags, säger Gustafsson-Pensar. Topelius var mycket yngre än de andra medlemmarna och han hade svårt att göra sig gällande. Men han fick med flera psalmer i förslaget 1868.

Psalmboksförslaget hade knappt kommit ur tryck innan det blev föremål för skarp kritik av kommittémedlemmen, skalden och prästen Lars Stenbäck.

– Han riktade kritiken främst mot Topelius, som han ansåg hade en utmärkt formell kompetens för uppdraget. Stenbäck ansåg att han inte hade blivit delaktig av nådens nya liv och trons gudomliga gåva, säger Gustafsson-Pensar.

– Det är alltid strid kring psalmerna. På 1690-talet slogs man så att en blev sängliggande. Det är mycket känslor med, säger Sarelin.

– Jo, det var mycket känslor också i den kommittén som jag var med i, säger Gustafsson-Pensar.

Topelius skrev Gud i mina unga dagar (495) eftersom han ansåg att man åsidosatt ungdomen. Men psalmen godkändes först i 1943 års psalmbok.

– Men det är stor skillnad på ordalydelsen i vår psalmbok och texten som kom ut postumt i Samlade skrifter. Psalmen blev så kraftigt omarbetad och förkortad att man i dag inte är riktigt säker på vilka verser Topelius egentligen skrivit. De ifrågasatta verserna innehåller ändå väldigt mycket topelianskt stoff. Där finns både björken och fåglarna. Jag hoppas så småningom få klarhet i den frågan i landsarkivet i Åbo, säger Sarelin.

Vem som skrivit vad i 1868 års förslag kompliceras av att de flesta psalmerna endast signerats med ett K, som i kommittén.

– Topelius ansåg att psalmerna inte är författarens, utan församlingens. Etablerade namn som Martin Luther och Runeberg satte man ändå ut, men varken Topelius eller Lina Sandell ansågs av allt att döma vara tillräckligt etablerade på den tiden, säger Sarelin.

Själv var Topelius särskilt förtjust i Hur suckar du min själ (575). Det tycker både Gustafsson-Pensar och Sarelin är lite märkligt.

– Psalmen handlar om den kristna människans hemlängtan och han var ändå en ung människa. I synnerhet i jämförelse med de andra i kommittén, säger Gustafsson-Pensar.

Gudsförtröstan genomsyrar allt

Som sina egna personliga favoriter bland Topelius psalmer nämner Gustafsson-Pensar O att min Gud jag kunde lova (294) och Sarelin vårpsalmen Vak upp mitt hjärta prisa Gud (533).

Bägge är också välbekanta med Sanningens Ande. Gustafsson-Pensar bearbetade den både för den finlandssvenska och den svenska psalmboken.

– I vår psalmbok är bara första versen original. I de tre följande har jag bytt ut sådant som gjort psalmen till en skolpsalm. I Finland ses den som en typisk skolpsalm, men inte i Sverige. Därför ville man i Sverige att jag skulle bearbeta också den första versen. De förstod inte att formuleringen salar syftar på skolsalar.

Sarelin har skrivit om psalmen i psalmlexikonet som kommer ut i Sverige.

– Där har jag tagit fram problematiken med skolsalarna. Man slutade sjunga psalmer i skolorna i Sverige på sextiotalet men före det sjöng man Sanningens Ande som ingångspsalm i skolorna i både Finland och Sverige. Numera sjungs psalmer allt mera sällan i skolorna i Finland också. Sanningens Ande har i regel sjungits då verksamhetsåret inleds vid Åbo Akademi.

Giv mig ej glans skrev Topelius ett år efter att psalmboken 1886 kom ut. Följaktligen kom den med först i 1943 års psalmbok.

– Men det är ingen psalm, utan en julvisa. Den skrevs för julfirandet i hemmet och beskriver den borgerliga julen. Därför ingår granen och barnen i ring. Jesus eller barnet i krubban nämns över huvudtaget inte. Psalmen borde inte sjungas i kyrkan på julmorgonen utan den lämpar sig bäst som avslutning på julbönen när folk går hem till sitt julfirande, säger Sarelin.

Idag är det den av Topelius psalmer som sjungs mest i Sverige.

– Jag tror att det är melodin som gör den så älskad. Jean Sibelius skrev melodin tio år efter Topelius död. I psalmboken står det 1895, men melodin är från 1909. Sibelius skrev den som en solosång, den var inte tänkt att bli en allsång, säger Sarelin.

Den kristna tron kom också fram i Topelius sagor.

– Det fanns hela tiden en gudsförtröstan som genomsyrade det han skrev. Också i Boken om vårt land och i Fältskärns berättelser, säger Sarelin.

– Att hans sagor och berättelser blev så populära beror på att han på något sätt tilltalade kvinnorna. Mammorna fick en medfostrare i honom. Och barnen tyckte om att hans sagor handlade om lite vilda pojkar som Bullerbasius, säger Gustafsson-Pensar.

Birgitta Sarelin och Ull-Britt Gustafsson-Pensar är väl förtrogna med Topelius psalmer.
Birgitta Sarelin och Ull-Britt Gustafsson-Pensar är väl förtrogna med Topelius psalmer.
Johan Sandberg



Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15