Marius Weschke, magisterstuderande på Lunds Universitet, tror att de religiösa ledarnas åsikter spelar stor roll när det gäller att påverka människors åsikter i klimatfrågor.

Dags att rädda världen

klimatförändringar. 35 procent av de katolska amerikanerna säger att påven påverkat deras åsikt i klimatfrågan. 30.11.2015 kl. 12:41

Just nu möts världens ledare i Paris med målet att skapa ett bindande klimatavta och ett bättre liv för alla.

Inför konferensen har ett flertal av världens andliga ledare kommit med både skriftliga och muntliga uttalanden om vikten av ett globalt klimatarbete. Marius Weschke, magisterstuderande på Lunds Universitet, har analyserat uttalanden från katolska, buddhistiska, judiska och muslimska ledare. Enligt honom är de fyra mest använda orden i ledarnas texter människa, jord, social och liv.

– Andliga ledare verkar fokusera på människan, till skillnad från hur exempelvis grupper från företagsvärlden eller organisationer pratar om klimatet. I de religiösa texterna framhålls att det är människan som orsakat klimatförändringen, samtidigt pekas också människan ut som lösningen på problemet. De andliga ledarnas texter är mer värdeladdade uttalanden och fokuserar på den moraliska frågan.

Weschke deltar själv i en ungdomskonferens kopplad till klimatmötet och tror att de religiösa ledarnas åsikter spelar en stor roll när det gäller att påverka människor.

– Det blir lite mer personligt än när det kommer från en politiker eller en ekonom. Man kan inte komma ifrån att majoriteten av människorna i världen är religiösa.

Vad är ett gott liv?

En religiös ledare som haft stor inverkan på den allmänna opinionen om klimatförändringen är påven Franciskus, till den mån att man börjat tala om ”The Francis effect” (ung. Franciskuseffekten). Enligt en studie som gjorts vid universitet Yale i USA säger 17 procent av amerikanarna, och 35 procent av de katolska amerikanarna, att påven har påverkat deras åsikt om klimatet. I somras utkom han med sin encyklika om miljön, Laudato Si, som rönte stor uppmärksamhet.

– Vi har saknat påvens röst i klimatdiskussionen ganska länge, säger Henrik Grape som poängterar att de religiösa institutionerna har en viktig roll att fylla när det kommer till miljöfostran:

– Vi borde allt mer belysa olika alternativa livsstilar som är mer hållbara – och kanske mycket roligare – än de livshållningar som fokuserar på konsumtion. Det hör till vårt uppdrag som kyrkor att tänka i de här banorna. Vad är ett gott liv? Och hur skapar vi tillsammans en mer rättvis och fredlig värld?

Grape betonar vikten av internationellt samarbete och möjligheten att bygga ekumeniska broar till en bättre framtid.

– I en tid där man försöker ställa religioner mot varandra är det viktigt att hitta de kontaktytor där man tillsammans ser jordens överlevnad som viktigare än konflikter mellan religioner. Särskilt inom urfolkstraditionerna finns det en grundtanke om att vi har fått jorden som en gåva som vi ska lämna över till senare generationer. Den tanken understöder såväl kristendomen, islam och judendomen, liksom också buddhismen och hinduismen.

Heidi Hendersson



PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17