Just nu möts världens ledare i Paris med målet att skapa ett bindande klimatavta och ett bättre liv för alla.
Inför konferensen har ett flertal av världens andliga ledare kommit med både skriftliga och muntliga uttalanden om vikten av ett globalt klimatarbete. Marius Weschke, magisterstuderande på Lunds Universitet, har analyserat uttalanden från katolska, buddhistiska, judiska och muslimska ledare. Enligt honom är de fyra mest använda orden i ledarnas texter människa, jord, social och liv.– Andliga ledare verkar fokusera på människan, till skillnad från hur exempelvis grupper från företagsvärlden eller organisationer pratar om klimatet. I de religiösa texterna framhålls att det är människan som orsakat klimatförändringen, samtidigt pekas också människan ut som lösningen på problemet. De andliga ledarnas texter är mer värdeladdade uttalanden och fokuserar på den moraliska frågan.
Weschke deltar själv i en ungdomskonferens kopplad till klimatmötet och tror att de religiösa ledarnas åsikter spelar en stor roll när det gäller att påverka människor.
– Det blir lite mer personligt än när det kommer från en politiker eller en ekonom. Man kan inte komma ifrån att majoriteten av människorna i världen är religiösa.
Vad är ett gott liv?
En religiös ledare som haft stor inverkan på den allmänna opinionen om klimatförändringen är påven Franciskus, till den mån att man börjat tala om ”The Francis effect” (ung. Franciskuseffekten). Enligt en studie som gjorts vid universitet Yale i USA säger 17 procent av amerikanarna, och 35 procent av de katolska amerikanarna, att påven har påverkat deras åsikt om klimatet. I somras utkom han med sin encyklika om miljön, Laudato Si, som rönte stor uppmärksamhet.
– Vi har saknat påvens röst i klimatdiskussionen ganska länge, säger Henrik Grape som poängterar att de religiösa institutionerna har en viktig roll att fylla när det kommer till miljöfostran:
– Vi borde allt mer belysa olika alternativa livsstilar som är mer hållbara – och kanske mycket roligare – än de livshållningar som fokuserar på konsumtion. Det hör till vårt uppdrag som kyrkor att tänka i de här banorna. Vad är ett gott liv? Och hur skapar vi tillsammans en mer rättvis och fredlig värld?
Grape betonar vikten av internationellt samarbete och möjligheten att bygga ekumeniska broar till en bättre framtid.
– I en tid där man försöker ställa religioner mot varandra är det viktigt att hitta de kontaktytor där man tillsammans ser jordens överlevnad som viktigare än konflikter mellan religioner. Särskilt inom urfolkstraditionerna finns det en grundtanke om att vi har fått jorden som en gåva som vi ska lämna över till senare generationer. Den tanken understöder såväl kristendomen, islam och judendomen, liksom också buddhismen och hinduismen.
