Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. 
FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka
Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka

Kyrkan är mitt enda hopp

Dagens kyrka har lånat sin teologi från affärs-livet och sopat undan gudstjänsten. I teologen Patrik Hagmans kyrka står nattvarden i centrum. I hans kyrka försöker medlemmarna leva ett kristet liv.
– Dopet och nattvarden är tydligt kristna handlingar.
17.5.2013 kl. 12:00
Den finlandssvenska teologen Patrik Hagman har skrivit en bok om folkkyrkans utmaningar i dag, Efter folkkyrkan. Och vad händer – Kyrkans Tidning i Sverige ägnar hela ledarsidan åt Hagmans tankar. Frågan om folkkyrkans framtid är brännande aktuell för de nordiska kyrkorna. Men medan den är brännande som i aktuell är den också brännande som i smärtsam.

– Kyrkan har ingen teologisk idé om varför den finns till, säger Hagman.

– Kyrkan har utvecklat en teologi om hur kristendomen fungerar som inte alls kräver att det finns en kyrka. Den bygger helt på enskilda individers övertygelse. Då går det lätt så att när man ställer frågan ”varför ska jag gå i kyrkan” får man svaret ”för att det är trevligt”.

Hagman menar att kyrkan befinner sig i samma läge som ett mjukvaruföretag som delar ut sina program alldeles gratis. Vad finns företaget till för om det inte säljer någonting? Den fråga kyrkan verkar kretsa kring är vad den enskilda individen får för sitt medlemskap, det vill säga hur kyrkan i medlemsflyktens tider ska kunna motivera för sina medlemmar att det lönar sig att stanna kvar. Kanske genom att poängtera hur viktigt det är att kyrkan erbjuder diakonala insatser? Det här kallar Hagman ”köpslåendets teologi”. Han menar att kyrkans kris är en teologisk kris.
 
Förstår kyrkan det?

– Det är en intressant fråga. Det finns stora skillnader mellan Sverige och Finland på den här punkten. I Finland är det populärt att sparka på Svenska kyrkan men min erfarenhet är att man i Sverige är mycket mer medveten om att kyrkan har problem. I Finland vill man fortfarande inte tro att problemen är allvarliga.

Vad är ett kristet liv?

Hagman menar att kyrkan i dag valt att låna sin teologi från affärslivet. Den erbjuder en produkt som vi kan välja att köpa.

– En seriös teologi borde börja med att förklara vad det är att vara kristen. Det är en fråga som det måste gå att svara på.

Och medan han säger det påminner han om att frågan ingalunda är okomplicerad.

– Det är en svår fråga att ställa: vad är det som gör ett liv till ett kristet liv? Min bok ger inga slutgiltiga svar på den frågan men den pekar på att det här är en fråga vi måste diskutera. Det är inte en fråga som har ett entydigt svar, men redan att tala om den är viktigt.

I sin bok kritiserar Patrik Hagman något han kallar för ”fortfarande-teologi”, en teologi som han uppfattar som tongivande i kyrkan i dag.

Och vad är det för en teologi, då?

– Det är en defensiv hållning som går ut på att betona att kyrkan fortfarande har en ganska stark ställning i samhället. Tänkandet bygger på att kyrkan samlat på sig ett kapital under en lång tid, men problemet är att det håller på att raderas. När det kapital vi haft håller på att vittra bort kan det vara bra att komma ihåg att vi måste omvärdera vår tradition och fråga oss vad den betyder i vår tid. Vi kan inte bara hålla fast vid det vi har, så fungerar tiden inte.

Det centrala i ”fortfarande-teologin” är att man tänker att kyrkan och gudstjänsten finns till för att möta människors subjektiva behov. En följd av den synen är att kyrkan i praktiken utgörs av kyrkans anställda. Kyrkan blir en tjänsteproducent bland andra.

– Problemet med att kyrkan blir lika med de anställda hänger ihop med frågan om hur ett kristet liv ska se ut. Om de anställda blir de som ”gör” något blir de andra passiva. Det gör att vi inte kan ställa oss frågan hur vi ska leva som kristna.

Implicit leder det här till att bara de anställda lever ut sin tro.

– Det är inte bara illa för resten av oss utan försätter också dem i en omöjlig situation. De ska alltså i kraft av sin professionalitet göra Kristi kropp synlig i världen.

Bygga upp nytt
Hagmans lösning är ett vi måste bygga upp en kyrka som fungerar med hjälp av frivilliga. Och vi måste göra det så länge det finns anställda som kan hjälpa till med strukturerna.

– Annars går det så att vi bara skär bort olika verksamhetsområden ett efter ett.

Vad av allt det kyrkan har i dag är sådant vi ska hålla fast vid?

– Det finns många fina, hoppingivande saker – men kyrkan måste inse vad den har och hur värdefullt det är. Vi ser inte längre på vilket sätt kristendomen är radikal och utmanande. Det handlar om att upptäcka det kyrkan redan gör.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Kristian Willis utanför Dickursby nya kyrka i Vanda.

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05
Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31
Patrik Hagman börjar jobba i Linköpings stift.

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14
Bjarne Boije var en av nyckelpersonerna bakom Kyrkpressen för femtio år sedan.

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31
Det blottlagda takvalvet på vilket kyrkvaktmästaren Bengt Norrlin står är det synligaste tecknet på vattenläckaget. Brandverket slängde ut den våta isoleringen under det läckande munstycket.

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25
I folkmusikbandet Ratatosk spelar 
Frank Berger vevliran Hildegard.

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17
Anne Söderlund tänker ofta att det i en adoptionsberättelse som hennes ju är barnet som är offret. Barnet har inga skyldigheter.

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09
Kristian Willis jobbar för tillfället som pastor för det engelska arbetet i Helsingfors.

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20
Lennart Ahlvik, Vesa Pöyhtäri och Per-Ole Hjulfors är några av Radio LFF:s medarbetare.

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48
– Finland är ett land som fungerar. Människorna är ärliga. Jag har alltid varit lite tystlåten och jag trivs i Finland, säger Stéphane Rosse.

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47
Kirkko & Kaupunki rapporterar utförligt om domen och diskussionen kring den på sin webbsida.

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30
Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Tuomas Anttila sorterar frimärken som människor donerat och säljer dem vidare för att samla in medel till missionen. Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren.

FRIMÄRKEN. Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in. 11.5.2021 kl. 16:27
Hemma i Borgå har hon en egen liten ateljé. Under coronatiden har hon sålt en hel del verk via webbsajter för konst försäljning.

SKAPADE. Länge tyckte Linnea Ekstrand att det hon kunde – att jobba med händerna – inte var viktigt eller värdefullt. Idag är skapandet hennes yrke. 11.5.2021 kl. 09:52
Ibland måste man våga göra något oväntat, säger Alaric Mård.

bibeln. Tänk om man skulle fira ner sin vän genom taket för att vännen skulle få träffa Jesus? I den här serien berättar personer om sina favoritdoldisar i Bibeln. Först ute är teologen och författaren Alaric Mård. 10.5.2021 kl. 11:40
Tova Vikström är församlingssekreterare och informatör.

NATURNÄRA. "Då kommer lugnet, som under en andakt, en meditation, de där sista stunderna i yoga då man bara ligger ner." 11.5.2021 kl. 09:00

Bidrag. Fjorton projekt har fått bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads församling. 4.5.2021 kl. 09:59