Sedan han gick i pension i november har Rainer Böling i Närpes fått mera tid får sitt specialintresse, lokalhistoria. Han intresserar sig för Närpesbornas insats för judarna under kriget.

Följer judarnas spår

En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag.
18.4.2013 kl. 13:04
Den judiska gruppen stiger av tåget vid Karlå haltpunkt i östra Närpes, sju kilometer före Närpes järnvägsstation. Därifrån tar de sig till Wenmans gård i närheten.

Åttaåriga Egil Wenman upplever hur judarna invaderar gården. De bor i stugan, i rian, på vinden, framstugan, ja överallt.

Till åttaåringens stora förtret dricker flyktingarna upp all mjölk fast gården har åtta mjölkande kor. Men han bjuds också på sina första jordgubbar, vilket ger plåster på såren.

Dagen efter hämtar lastbilar flyktingarna.

Den här historien har Egil Wenman, 79, berättat bland annat för sin systerson Rainer Böling, pensionerad yrkesskolrektor med lokalhistoria som specialintresse.

– De var högst ett dygn på min morfar Karl Johan Wenmans gård, säger Böling. Men vart gruppen tog vägen har jag inte lyckats reda ut. Om det var en olaglig aktion tystades den ner.

Egil Wenman daterar händelsen till 1942. Men Svante Lundgren, docent i judaistik vid Åbo Akademi är skeptisk till årtalet. Han tror att Wenman misstar sig på ett år.

– Förbudet för judarna att bosätta sig fritt i Finland upphävdes 1943, säger Lundgren. Hade en så stor grupp lyckats ta sig till Sverige olagligt skulle andra judar i Finland ha känt till det. De judiska flyktingar som jag själv intervjuat för min bok I hjältens tid hade varit i Munsala 1943-44. De tog sig lagligt till Sverige våren 1944 tillsammans med så gott som alla andra.

Men Wenman är hundra procent säker på att det var före 1943.  Enligt honom var det 1942 eller möjligen 1941 och gruppen var betydligt större än hundra personer.

– Min morbror är beryktad för sitt  fenomenala minne, säger Böling. Min mamma som är äldre minns inte händelsen, hon var sannolikt i skola på annan ort just då.

Hur som helst står det klart att många judiska flyktingar kom till Närpes 1943-44 och Munsala i väntan på att få ta sig vidare till  Sverige.

– Morfar var riksdagsman för SDP, säger Böling. Han var kontaktperson för de judiska flyktingarna i Närpes tillsammans med sin vän kyrkoherde Edvin Stenwall och bonden Alfred Åström i Finby.

Pargasbon Stenwall kom till Närpes som kaplan.

– Efter ett omstritt kyrkoherdeval under kriget valdes han framför motkandidaten som var mera högersinnad. Men Stenwall var inte vänsterman utan SFP:are. Han var både fredsvän och Englandsvän. Det var skällsord vid den tiden då man skulle vara Tysklandsvän.
 
– Jag lånar Lundgrens benämning och kallar dem vardagshjältar. Det var inte många som ställde upp på judarnas sida på den tiden, det var som att gå emot strömmen.

Böling tror att läraren Runar Långbacka sannolikt också var engagerad.
 
– Det är svårt att få reda på hur många  judiska barn som gick i skolorna i Närpes. Det sägs att Långbacka såg till att de judiska barnen inte infördes i skolans register för att hemlighålla det.
 
Många Närpesbor har berättat för Böling och Lundgren om judiska klasskamrater från den tiden. De judiska barnen försvann från skolan lika plötsligt som de kom.

– Ingen berättade för skolbarnen vart klasskamraterna försvann. Men när föräldrarna fått utresetillstånd reste familjen genast över till Sverige, säger Böling.

Gruppens öde en gåta
Morbror Egil Wenmans historia var känd inom släkten från tidigare. Men nu har Böling intervjuat honom grundligt.
 
– Jag började forska i judarnas väg genom Närpes då jag fick boken Raoul Wallenbergs sista dagar av Alex Kershaw i julklapp. Jag började fundera på aktörerna. Vad är det som fick människor att göra det här.
 
Han läste också Svante Lundgrens bok och intervjuade bland annat dottern till Edvin Stenwall. Det han kom till publicerade han i en artikel i Syd-Österbotten i mars.

Någon större klarhet i vad som hände flyktinggruppen som Wenman vittnar om har Böling inte fått sedan dess. Dess öde är en gåta.

–   Alla indicier tyder på att de for från Blaxnäs, en strandby till Töjby. Man utnyttjade den gamla flyktvägen Riipelä-linjen till Sverige. Därifrån var trafiken flitig. Karl Johan Wenman åkte från Blaxnäs när han som ung åkte till USA. Han kom tillbaka på 20-talet.

Riipelä-linjen var en välkänd flyktväg i Närpes som uppstod 1916-17 då unga män flydde undan den ryska armén. Namnet kom från en fiskare i Norrnäs kallad Riipelin, en av dem som skötte trafiken.

–  Jag har inte lyckats hitta nån i Blaxnäs som har minnen av gruppen, säger Böling.
 
De judiska flyktingarna fick också hjälp med att ta sig över Finska viken. Där var den välkände smugglaren Algoth Niska aktiv. Han räddade med säkerhet 150 judar, men de kan ha varit många fler.

– Den olagliga trafiken till Sverige skedde nattetid och folk höll kontroll över hur sjöbevakarna rörde sig, säger Böling. Ledande sjöbevakaren Tull-Gunnar, Gunnar Skomars, hade en selektiv politik i sitt agerande. Om han tyckte att någon borde få fara över så agerade han inte om han inte fick direkt order från Vasa. Men han ingrep mot skogsgardisterna, desertörerna under fortsättningskriget, för han visste att de inte riskerade livet.

Rainer Böling ämnar inte ge upp sina efterforskningar ännu.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15