Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Jag känner att jag borde göra mera för andra, men jag orkar inte. Hur ska jag räcka till?

FRÅGA: Jag känner att jag borde göra mera, både frivilligarbete och helt enkelt orka ställa upp för mina medmänniskor. Samtidigt har jag ett heltidsjobb att sköta och orkar inte göra mycket efter arbetsdagens slut. Hjälp mig reda ut min tankar!

Jan-Erik ”Nanne” Nyberg är familjerådgivare och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.


SVAR: Den här diffusa känslan av maktlöshet och medansvar tror jag många kan känna igen. Det kanske kan karakteriseras som ett slags ”empatiutmattningssyndrom”. Vi översköljs med så mycket information som pockar på, kräver en reaktion, en insats, ett ställningstagande, att vi till slut inte orkar göra något överhuvudtaget. Hur tar man tag i det här?

Du skriver att du har ett heltidsjobb som tar mycket av dina krafter. Har du några fritidsintressen, saker som inspirerar, tillfällen där du laddar dina batterier? Ingen av oss orkar ge hela tiden, vi måste också ta emot. Det är som att andas. Du måste andas in och andas ut. Du har ansvar för den här andningen, precis som du har ett moraliskt ansvar för att sköta ditt jobb. Jag tänker mig att din ständiga ångest för världsläget kan komma av att du missköter dig själv och slår dövörat till för dina egna behov. Du är helt enkelt för trött. Om du mår bättre orkar du också göra något litet för någon. När vi sedan väljer att göra något måste vi också välja bort andra saker.


En del av svaret på din fråga handlar alltså om att acceptera sin egen begränsning. Att säja nej till känslan av att man borde vara med överallt, en känsla som är uttryck för ett slags frälsarsyndrom. När du hittar lusten och energin, fokusera då på något begränsat. Bestäm vad som är viktigt för dig och lämna resten åt någon annan. Sätt också ett mått på vad som är din insats, försök inte göra för mycket även om du känner dig inspirerad. Risken är att du bränner ut dig. För det är inte bara tunga och krävande saker som bränner ut oss. Roliga och inspirerande saker gör att vi använder väldigt mycket energi utan att märka det. Först när vi stannar upp märker vi hur trötta vi är. Det här är en erfarenhet som många gör när de engagerar sig i frivilligarbete.

Pausen och eftertanken har också en annan funktion. Det är när vi tar ett steg tillbaka som vi ser helheten, meningen och sammanhanget. Det hjälper oss att orientera oss framåt, styra och välja riktning. Ibland innebär det kanske att vi lämnar något, avslutar ett engagemang. Världen kan du inte göra om ... men du kan göra en annan människa väl, skrev Stig Dagerman för länge sedan. De orden stämmer väl in också i dagens värld.

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

församling. Domkapitlet förelår att Stina Lindgård, nuvarande kyrkoherde i Lappträsk och Liljendal, blir herde för den nya församlingen i Lovisanejden. 9.3.2017 kl. 15:07

äkenskap. Kyrkorådet i Mariehamns församling beslöt vid ett sammanträde förra veckan att kyrkorummet i församlingen inte ska användas för vigsel av samkönade par. 9.3.2017 kl. 11:45

vigsel. – Vi försöker alltid träffa brudparet i förväg för att diskutera musikvalet, säger Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstad. 9.3.2017 kl. 00:00

recension. Sofia Torvalds har läst Anders Larssons roman om en värld som gått förlorad men samtidigt alltid finns där. 6.3.2017 kl. 15:44

Talko. Medan lägerverksamheten ligger nere över vintern är talkoaktiviteten i Pörkenäs i Jakobstad desto större. I vinter byggs en bastu. 6.3.2017 kl. 10:59

asylsökande. En rad lutherska församlingar har gått med i de finländska teatrarnas Wee see you-kampanj. 6.3.2017 kl. 10:53

äktenskap. Tre präster i Mariehamns församling har tillsammans beslutat att de viger samkönade par. Kyrkorådet i församlingen kommer att behandla frågan nästa vecka. 1.3.2017 kl. 12:57

äktenskap. Rörelserna Kom alla och Gemenskap erbjuder mental, andlig och juridisk hjälp åt präster som viger samkönade par från och med första mars. 27.2.2017 kl. 16:50

Äktenskap. Representanter för finlandssvenska väckelserörelser övertygas inte av kyrkomötesinitiativet som kan leda till en ny äktenskapssyn. 27.2.2017 kl. 16:09

tystnad. Var är du? Du är lika efterlängtad som svårfångad. Jag söker dig hemma, på retreaten, i spårvagnen. Och jag ger inte upp 24.2.2017 kl. 14:51

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13