Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Vad ska jag göra när min chef får oväntade vredesutbrott?

SVAR:

Detta handlar om makt och personlighetsdrag. Denna chef har kanske börjat använda sig av sin vrede för att undvika obekväma frågor. Man kan säga att hen skrämmer sina anställda till tystnad och lydnad. Dessa vredesutbrott verkar inte heller vara i proportion till de frågor som tas upp. Det finns ju inga frågor som är fel, utan det handlar om att mottagaren inte klarar av att hantera frågan och därför får ett utbrott. Här handlar det om att chefen borde arbeta med sig själv och sin aggressionsproblematik. Som anställd är det svårt att tillrättavisa sin chef. Det som är viktigt i detta sammanhang är att du får påminna dig om att det är chefens problem – men det drabbar dig och därför behöver du ta upp frågan med hen.
Du kan försöka berätta för din chef hur du upplever situationen; att det känns svårt och otryggt att fråga vissa saker, eftersom du aldrig vet hur hen reagerar. Du behöver berätta att du tycker att hens vredesutbrott känns obehagliga och får dig att känna dig osäker. Varför blir hen så arg? Tillsammans kan ni kanske fundera på hur ni ska göra i fortsättningen. Vad tänker chefen att skulle vara en bra lösning och vad tycker du? Då redogör du för din upplevelse och den är inte fel. Vad är det värsta som kan hända om du tar upp dina känslor med din chef? Kan hen sparka dig? Kan hen degradera dig? Finns det några andra alternativ?

Ett annat tips är att du även tar upp de obekväma frågorna och tar emot eventuella vredesutbrott. Stå kvar och låt ilskan dra förbi och försök återgå till frågan du ställde. ”Jag hör vad du säger, men hur ska vi göra för att lösa mitt problem?” Det betyder att du inte bryr dig så mycket om hens utbrott, du vill ha svar på din fråga. Eller så säger du att du återkommer om en stund när hen fått lugna ner sig och tänka över ursprungsfrågan. Eller så accepterar du inte chefens utbrott och meddelar att du numera går ut ur rummet om det kommer ett vredesutbrott, och återkommer när stormen dragit förbi. På så vis markerar du dina gränser och att du inte accepterar att bli behandlad hur som helst.
Om du berättar om hur utbrotten känns och chefen inte klarar av att ta det till sig, då kan det vara på sin plats att diskutera med en tredje part. Eventuellt någon förman eller någon från arbetsplatshälsovården, till exempel psykologen eller arbetshälsovårdaren. Ett annat alternativ är att önska arbetshandledning. Arbetshandledningen borde då ske i grupp och chefen måste också delta i dessa möten.

MARIA SUNDGREN-LILLQVIST
är kognitiv psykoterapeut och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49