Många vägar in till kyrkan

23.01.2018
LEDARE. Sträckan till till det bibliska Palestina blir allt längre att vandra tillbaka till. Den är en utmaning för varje predikant, för varje bibelläsare som tvingas gräva igenom lager efter lager av tid och förståelse av omvärlden.

Och samtidigt som kyrkan håller fast vid synen att gudstjänsten är församlingens hjärta blir gudstjänsten också, fastän viktig, allt svårare att ta till sig. Balansen mellan att rucka på gudstjänstens former och utmaningen att förklara den utan att därmed kväva själva livet i den är oerhört svår. Medlemmarna behöver också andra möjligheter att ta sig in i gemenskapen.

Kyrka måste nämligen levas. Det är en av grundförutsättningarna för att man i något skede ska upptäcka att det förhållande man har till den kanske kunde kallas kärlek. Kärlek utan vardag är verklighetsfrämmande fantasier. Och därför är vardagsingångarna, köksvägarna om man så vill, så oerhört viktiga för kyrkan. Utan dem förblir kyrkdörren ofta stängd för alldeles för många medlemmar.

En av dessa slussar fyller femtio i dagarna. Kp har lyft fram Ungdomens Kyrkodagar många gånger, och gör det med särskild glädje också nu när stiftets egen ungdomsriksdag jubilerar. Gammal har den inte blivit. Tack och lov har UK vänligt men bryskt ”puttat ut” gammelfolket till andra arenor när de uppnått mogen ålder. Det systemet har verkat positivt på två sätt.

Dels har beslutsfattarna slagit vakt om arenan, så att de som diskuterar är de unga – just då –utan förlamande dethärharviredanvaritmedom-generationer. Dels har de mognande ungdomarna fått den välbehövliga pushen ut i andra vatten, som ansvarstagare i kyrkan.

Femtioårshistoriken över UK är ett tydligt vittnesbörd om vilken betydelse den årliga samlingen har och har haft för stiftet. De röster som hörts i sammanhangen har många gånger ekat vidare i predikstolar, vid mötesbord och i olika medier. Som fostrare saknar Ungdomens kyrkodagar motstycke inte bara i stiftet, utan i hela rikskyrkan.

Fostran gäller inte bara det rent kyrkliga. Stefan Myrskog, ledande sakkunnig vid Kyrkans central för den svenska verksamheten, lyfter fram den viktiga aspekten som gäller mötet med det ovana, okända och rentav otänkbara. I fem decennier har unga från olika håll och sammanhang fått en glimt av hur ”de andra” har det och tänker. Förmågan att hantera våra olikheter är en överlevnadsfärdighet för kyrkan i dag. Den är för viktig för att lämnas enbart till biskopar, präster och kyrkopolitiker.

Tack UK, för att du håller vår själ ung. Vi behöver dig!

May Wikström

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33