Sommaren är slut när farmor gråter

31.08.2017
INKAST. Katarina Gäddnäs torkar ögonen och sväljer klumpen i halsen.

Jag minns alltid tårarna i farmors ögon när det åter var dags för vår familj att återvända till Åland efter en hel sommar i Vasa. Vi barn var fyllda till bredden med sommar. Vi hade lekt i skogen, lekt vid stranden, haft maskeradkalas och plättkalas. Vi hade ätit rökt abborre och grillat korv, badat bastu och haft lerkrig. Vi hade plockat blåbär och svamp, skurit bastukvastar, simmat och seglat, ritat och läst otaliga böcker lånade på Brändö bibliotek. Ögonen var mättade av strand, måsar, sand och den glittrande Kråkfjärden. Kvällarna hade blivit kyligare och mörkare. Jakob hade kastat den kalla stenen i vattnet och efter kvällssimningen värmde vi oss vid brasan. Fotogenlampan tändes om kvällarna. Vi hade haft en lång härlig sommar och var redo att återvända till skola och dagis, träffa alla vanliga lekkamrater igen. Det var som det skulle.

Farmor och farfar kanske också tyckte det skulle bli skönt med lite lugn och ro och mera utrymme igen, men jag minns att hon var ledsen. Hon sade att det skulle bli så tyst att man hörde spindlarna klättra på väggarna och vi visste att vi inte skulle ses förrän om en hel evighet när det blev jullov igen.

Jag antar att det var själva övergången från sommarliv till höstliv som var jobbig för henne. Jag känner igen mig och tänker på något annat som hon ofta sade, att det är märkligt att man är alla åldrar samtidigt eller att någonstans inne i den åldrande kroppen finns en alldeles ung flicka. Som barn tyckte jag det var märkligt att min gamla farmor hade en ung flicka inom sig.

Jag ser på mitt ansikte i badrumsspegeln att ringarna under ögonen har blivit mörkare, pigmentfläckarna har blivit fler, mina händer har blivit rynkigare. När hände detta? Var jag inte just 11-åringen som hoppade från bastubryggan, eller 22-åringen som gifte sig, eller den 33-åriga nyblivna fyrabarnsmamman.

Hösten är en tid för uppbrott och avsked. Nu står jag själv med en klump i halsen när äldsta dottern packar ihop alla sina pinaler och drar iväg till studiestaden i Sverige. Har hon det bra? Hur mår hon egentligen? Kommer pengarna att räcka?

Den här hösten skall dessutom den nästäldsta dottern och barnbarnet flytta hemifrån. Det är absolut så det skall vara, men det gör inte mindre ont för det. Vi skriver långa listor, inventerar förråden, vad behöver köpas nytt? Vad hittar vi på loppisar? De flyttar inte långt bort och jag är glad över att de hittat en fin lägenhet med världens finaste hyresvärd, men tyst och tomt kommer det att bli, liksom färre legobitar, dockor, traktorer och smulor på köksgolvet. Jag torkar ögonen och sväljer klumpen i halsen och så börjar jag bläddra i höstens kurskataloger.

Katarina Gäddnäs
Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 18.4.2024 kl. 10:00
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00