Biskoparna och pressen

08.09.2016
Egentligen var uppståndelsen efter biskopsmötet i Joensuu lite oväntad.

Presskonferenserna efter de slutna mötena brukar i allmänhet vara glest frekventerade, och för kyrkans kommunikatörer rent av erbjuda en utmaning när det gäller att hitta något tillräckligt intressant för allmänheten. Därför gick det kanske som det gick. De ansvariga missade förhandsintresset, missade också utmaningarna och det enorma suget efter glasklara besked.


Kontentan av det biskoparna ville säga i anslutning till den för länge sedan beställda lägesrapporten om äktenskapsbegreppet i den lutherska kyrkan klarnade bara minuter innan det var dags att möta pressen. Det pressmeddelande som gick ut via kyrkans egna kanaler lyckades inte heller sätta utlåtandet i det sammanhang biskoparna och kyrkan hade velat.


Det är här den springande punkten finns. Det finns en pockande beställning på konkreta svar. Därför var den med förlov sagt rätt intetsägande promemorian inte tillräcklig, vilket lämnade fältet fritt för tolkningar. Att biskoparna inte ville. Att biskoparna ville. Att vissa biskopar ville eller inte ville.


Än mera komplicerat blir det av att samtliga antaganden säkert innehåller åtminstone ett korn av sanning. Det är ingen hemlighet att biskopskåren är splittrad i frågan. Samtidigt som traditionen bjuder att de utåt ska stå enade, därför refereras inte heller de enskilda inläggen i biskopsmötet, vacklar uppenbarligen också de i frågan om vad som ska hända när den könsneutrala äktenskapslagen träder i kraft nästa år.

Det sista ordet har hur som helst kyrkomötet. Därför valde biskoparna att låta redogörelsen utmynna i ett konstaterande om att ”frågan behöver diskuteras”. Å ena sidan kan man kanske tycka att det var ett sympatiskt drag, att lekmännen i kyrkan får diskutera utan förhandstyckanden från biskopskårens sida.


Men å andra sidan är biskopsmötets medlemmar enkom det forum som handlägger ärenden om kyrkans tro och förkunnelse. Vem ska tycka till om inte de? Därför är besvikelsen också så stor bland allmänheten, som inte riktigt sväljer förklaringarna om den kyrkliga byråkratins svängar och protokoll. Trots att samma byråkrati också garanterar att beslut i den evangelisk-lutherska gemenskapen inte kommer till odemokratiskt och förhastat. Det är trist att många kommentatorer valt att dra billiga poänger på att kyrkans beslutsfattande ser ut som det gör. Alternativet är trots allt värre. Att pressen på kyrkan är hård borde inte betyda att den förväntas kasta sin egen beslutsprocess överbord.

Det enda vi vet med säkerhet nu är att sammandrabbningen är överförd till kyrkomötet. Risken är stor att det blir en svår och slitsam process. Och om inte förr så kommer antagligen samförståndet bland biskoparna att spricka i plenisalen.

May Wikström

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33