Att möta det nya

26.05.2016
Nyfikenhet är en av mina starkaste drivkrafter, jag vill veta mera om det jag redan kan och jag vill lära mig om det jag inte kan. Men det finns gränser, man kan inte proppa skallen full med för mycket nytt.

image

Det är ansträngande att börja på en ny arbetsplats. Nya kolleger, nya lösenord, nya dataprogram, nya arbetsuppgifter, nya rutiner. Jag har den här våren vikarierat på ett gymnasium och ett bibliotek. Jag har haft en projektanställning inom kultursektorn och jag jobbar som handläggare inom skolvärlden. Jag är lyckligt lottad. Jag har arbete. Jag har kastat mig ut i sådant jag inte gjort tidigare. Det är roligt och bra för karaktären. För den gör en lite ödmjuk, den där känslan av att vara nybörjare. Att inte fatta och inte kunna. Att för tionde gången behöva fråga hur datorprogrammet funkar, att glömma och göra fel.

Nyfikenhet är en av mina starkaste drivkrafter, jag vill veta mera om det jag redan kan och jag vill lära mig om det jag inte kan. Men det finns gränser, man kan inte proppa skallen full med för mycket nytt. Nu börjar jag vara trött, nu längtar jag innerligt efter vardag och invanda rutiner. När vi sover processar hjärnan ny kunskap. Nu behöver jag mycket sömn och sommarledighet.

Jag tror att många människor skulle må bra av att i högre grad våga utsätta sig för nya möten, tankar och uppgifter. Det får oss att växa och utvecklas. ”Man lär så länge man har elever” brukar duktiga lärare säga. När du lär känna en ny människa är hen inte längre bara en flykting eller en granne, utan en medmänniska.

Forskning har kunnat konstatera att vissa djurarter är mer nyfikna än andra. Nyfikenheten kan vara viktig för att öka genpoolen i en flock, vidga reviret för bättre tillgång på mat etcetera. Vilda djur är i allmänhet mer nyfikna än tama. Vid upptäckten av nya objekt på en välkänd plats kan ett djur reagera med rädsla eller nyfikenhet, ofta en kombination av bådadera. Är rädslan för stark ger den ett flyktbeteende, är nyfikenheten starkare leder det till ett utforskande beteende.

Vi lever i en på många sätt omstörtande tid. Det nordiska välfärdssamhället är satt på nedmontering, vi konfronteras i realtid med nöden i världen på ett närgånget sätt. Vår västerländska livsstil ifrågasätts allt mer, både av solidaritets- och miljömässiga skäl. Vi står inför enorma utmaningar de närmaste seklerna. Religionen har i många länder och kulturer använts som ett medel att styra och härska människorna. I en tid med ett skvalande informationsflöde kan kyrkan stå för en efterlängtad och välbehövlig kontinuitet och som en konserverande faktor, ändå – en levande kristenhet är en kyrka på fötter, en kyrka i rörelse, en kyrka som utan fruktan vågar möta det nya.

Katarina Gäddnäs

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07