Drabbad hjälp mest effektiv

22.09.2016
LEDARE. I fjol skar regeringen ner biståndsunderstödet på ett sätt som drabbade frivillig- och medborgarorganisationer hårt.

43 procent av deras statsbidrag drogs bort –något som resulterade i att biståndsprogram lades ner, medarbetare kallades hem och ett år kantat av samarbetsförhandlingar bland organisationernas anställda.

Nu har utrikesministeriet publicerat den första delen av en tredelad rapport över de 22 statsfinansierade biståndsorganisationernas arbete och verksamhet. Hur har de förvaltat de skattemedel som slussats vidare till dem? Svaret är: bra. Trots att rapporten fortfarande är halvfärdig är bedömingen klar. Medborgarnorganisationerna gör ett bra jobb, med goda resultat bland målgrupperna. Dessutom gör de arbetet kostnadseffektivt och smart.
Och slutsatsen från den oberoende bedömaren är nästan ett slag i ansiktet, trots det positiva budskapet i sig: Det var ett misstag att skära ner anslagen för det här arbetet. I stället är rekommendationen att styra mer budgetmedel till organisationerna.

Bland de sex första att utvärderas fanns också Finska Missionssällskapet, en av statens långvariga samarbetspartners. Sällskapet fick särskilt goda betyg för sitt arbete bland de allra fattigaste och bland folkgrupper som är utsatta i sina respektive samhällen. Utvärderingen visar också att missionssällskapet har lyckats förbättra kvinnornas ställning, men även att arbetet överlag har bidragit till att stärka civilsamhällena genom de lokala nätverken.

De nätverken stavas ”kyrka”. Och än en gång har kyrkan visat den styrka som bor i den, när den bejakar sitt diakonala uppdrag också på det internationella planet. Där staten svek, hos oss, satte kyrkans folk axeln under och bar. Det finns församlingar som i solidaritet med världens fattigaste ökade sina bidrag till kyrkliga organisationer när statens pengar föll bort.
Man kan tycka att det är rätt och vackert – och visst är det rejält gjort av lokalförsamlingar att inte lämna dem som är beroende av understöden i sticket mitt i uppdraget.
Men samtidigt betyder det att ansvarstagandet för den gemensamma världen fördes över till en snävare grupp och att åtagandet blev något frivilligt för de ivrigaste. Ett globalt ansvar ska väl inte bäras för att vi är kyrkliga –utan för att vi är mänskliga?

Därför har det en poäng att ansvaret fördelas genom skattemedel. I synnerhet när de förvaltas så väl som de gör. Mycket skada har gjorts i och med att biståndet ströps så radikalt och så snabbt. Men det finns fortfarande tid att både bygga upp och reparera. Att lägga god grund för framtiden. Det var visst det hjälparbete handlar om.

May Wikström

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13