Kultur som är nära bankrutt

26.03.2015
Det är befogat att tala om att politiken befinner sig i en kris i dag. Det handlar inte bara om det komplicerade internationella läget eller om den farsartade avslutningen på riksdagens och regeringens mandatperiod. Krisen finns på en djupare nivå och syns i hur tomt det politiska talet blivit på innehåll.

Ta talet om tillväxt som exempel. Det är rätt uppenbart att det finns bra tillväxt och dålig tillväxt. Tillväxt i försäljning av fossila bränslen, vapen eller plastpåsar är objektivt en dålig sak, medan tillväxt i sådant som förnyelsebar energi, god litteratur och ekologisk mat är en bra sak. Men politikerna pratar om tillväxt i allmänhet så att dessa skillnader försvinner.


Det samma kan sägas om talet om att ”skapa jobb”. Det behövs fler jobb som handlar om att utföra viktiga saker, där människorna känner att de gör något meningsfullt. Vi behöver bli av med den typ av jobb där människor sliter ut sig för att hantera onödig byråkrati. Eller innovationer, ett annat av politikens bingo-ord. Om det sker innovationer i material som håller bättre, kräver mindre energi och fyller viktiga funktioner är det en bra sak. Om strävan efter innovationer resulterar i ännu fler elektroniska konsumentprylar som snart hamnar på de växande sopbergen i Afrika är det ett problem, inte en lösning.

Vad har alla dessa exempel på politikspråk gemensamt? Jo, att de döljer viktiga frågor, frågor som om de togs på allvar på riktigt skulle kunna öppna upp en diskussion om hurudan värld vi vill ha, hurudant samhälle vi vill skapa.


Den typen av diskussion är nödvändig för att ord som ”demokrati” ska ha någon verklig betydelse. Demokrati, och det ska stå för något viktigt, kan inte garanteras av vissa strukturer och institutioner, så som val vart fjärde år. Personval skapar dragning mot personfixering och politiker som måste bekymra sig mera över sin image än sina mål. Partiväsendet skapar maktpolitik där det blir viktigare att vara den som bestämmer än vad man beslutar sig för. Allt detta skapar ett vakuum där makten borde vara.


Den finska staten har kanske inte någon dragning mot det totalitära som vi ser i vissa andra länder. Men allt mera verklig makt glider över i andra aktörers händer, aktörer som inte valts av någon och som inte kontrolleras av någon. Demokratin är ständigt hotad. Under åren som ledde upp till första världskriget var det en utbredd tanke att världen behövde ett krig, för att rensa bort en degenererad kultur. Få tänker så i dag, men det är inte omöjligt att vi närmar oss en liknande känsla av att vår politiska kultur närmar sig bankrutt.


Finns det alternativ? Kan vi införa mera demokrati i stället för att kapitulera för finansintressen och nyfeodalism?
Det finns inte längre några allvarliga praktiska problem med mera direkta typer av demokrati – vi röstar ju om både det ena och det andra framför teven eller på datorn dagligen.


Tiden är mogen.

Patrik Hagman

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00