Se till mig som liten är

30.10.2014
Vi sitter i halvcirkel runt Muminfamiljens hem. Stora och små om vartannat. Barnen reflekterar högt och har bestämda åsikter om det som händer på den lilla scenen. Vuxna fnissar i ärmen och skulle själva hellre dö än att säga något spontant på en teaterföreställning. ”Vem har blivit osynlig för att ingen ser den?” frågar skådespelaren efter pjäsen. En rak och mager arm sträcker sig ovanför många små huvuden och en liten människa svarar: Gud! Det osynliga barnets verklighet är många barns vardag och kan därför gärna läsas ofta men jag hade aldrig själv tänkt på att den Janssonska visdomen inte bara kan appliceras på negligerade ungar utan också på en bortknuffad och bortglömd Gud.

Det var främst ironi, kyla och plikttrogen vård som hade gjort det lilla barnet i Muminvärlden osynligt och lite på samma sätt gick det med Gud i modern tid, tänker jag några dagar efter att den magra armen sträckts upp. Den bleknade Gudens konturer har efter många år av offentligt häcklande till slut bara kunnat ses av dem som vet var de ska leta. För så märkligt är det i alla relationer, gudomliga och mänskliga, att iskall ironi och ointresse inte bara är motsatsen till kärlek utan att den förintar det mesta och de flesta ganska effektivt.

Det tar inte länge så snavar jag på osynligheten igen. I en bok om spädbarns anknytning till sina föräldrar hittar jag ett kapitel om både osynliga barn och en osynlig Gud. I psykologiböcker finns i regel aldrig något andligt för psykologer är faktiskt den yrkesgrupp där man hittar flest ateister och tydligen är det så enkelt att det man inte upplever själv vill man då kanske inte heller forska i och skriva om. Men här finns det alltså plötsligt många sidor religionspsykologi och vetenskapliga undersökningar om folks trosliv. Högst uppe på teoritårtan finns korrelationen att det barn som blivit osynligt som liten sannolikt inte heller kommer att leta efter en seende och vårdande Gud, och därför inte heller uppleva att någon sådan finns. Synliga ungar med religiösa föräldrar var den grupp som inte bara såg Gud bäst utan också förväntade sig samma kärlek av Gud som de goda och varma föräldrarna hade överöst dem med under barndomen.

Det osynliga barnet Ninni gick omkring i Muminfamiljen med en liten bjällra runt halsen och blev pysslad och pussad tills man började se hennes tassar, ben, klänning och armar igen. På samma sätt måste vi kanske göra för att ana Guds breda höft eller ådriga underarmar. Vi måste ta hand om vår andlighet och sinnlighet för att ens kunna märka att något och Någon fattas.


Har vi dessutom inte blivit sedda som små så måste vi som vuxna åtminstone själva vilja se för att alls kunna möta en glittrig och nyfiken blick ovanför molnkanten.

Maria Sundblom Lindberg

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12