Tillväxten vi inte vill ha

03.07.2014
Då flera europeiska länder ser ut att ha kravlat sig upp på isen ur eurokrisens iskalla vak ser Finland ännu ut att ligga och guppa i vattnet. Att få fart på ekonomin och nå tillväxt är ett måste för den nya regeringen i den verkligheten där tillväxten för tredje året i rad stampar på stället.
Men medan politikerna lägger pannan i djupa veck för att stimulera ekonomin pågår på flera andra håll motrörelser. Den bärande tanken i kritiken är att evig tillväxt är en omöjlighet, inte minst på grund av de begränsade resurser vårt jordklot har att erbjuda. Tillväxt måste ersättas med utveckling, menar en del av kritikerna, men teknisk utveckling kan bara i begränsad utsträckning minska de negativa följderna av tillväxten.

Problemet med diskussionen är att man liksom så ofta annars tenderar hänfalla åt förenklingar. Tillväxtkritiker framställs som välmenande men naiva hippies medan förespråkarna i sin tur lätt stämplas som rationalistika egoister. I det svårförståeliga ekonomiska maskineriet där Finland är ett försvinnande litet kugghjul är det i ärlighetens namn svårt att se andra utvägar än att tillväxten måste stimuleras. Därmed kan också kritiken mot den nuvarande tillväxtmodellen alltid avfärdas med argumentet att det inte finns något reellt alternativt. Men det är inget särskilt konstruktivt tillvägagångssätt. Inte borde heller rädslan för målkonflikterna (ett exempel: om vi konsumerar mindre kan kommunerna anställa färre lärare i grundskolan) få prägla diskussionen om hur vi i framtiden ska hushålla med våra begränsade resurser.

Också då kyrkan ska förhålla sig till nödvändigheten att sluta växa förekommer det en flora av målkonflikter: växande pensionskostnader ska täckas och kulturarv ska vårdas. Nog vore det ändå önskvärt att aktörer i kyrkan tydligare profilerar sig i tillväxtfrågan. Tillväxt i sig är det inget fel på, men vi ska kunna problematisera den enorma våg som gått genom västvärlden där den privata konsumtionen sätts före alla andra hänsyn. BNP är inget entydigt välfungerande mått på människans och samhällets välmående och även om en snabb ökning av den materiella välfärden i många utvecklingsländer är önskvärd, finns det inget entydigt samband mellan de rika ländernas konsumtion och förbättrad levnadsstandard i tredje världen. Inte kan det heller vara skäligt att de som har pengar utan begränsningar ska få förbruka jordens sinande resurser.

Den individualistiska synen på konsumtion har slagit följe med en individualistisk syn på ansvarstagande. Men det är orimligt att enorma sociala och ekologiska utmaningar ska vila på enskilda människors beslut. Vi behöver en bred diskussion i samhället, som på sikt kan mynna ut i politiska åtgärder. Kyrkan behöver ha en tydligare röst i den diskussionen.
Christa Mickelsson

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00