Den svåra konsten att hitta rätt

18.06.2014
Människans livsväg beskrivs ofta i Bibeln med ett bildspråk hämtat från vandringar med vägskäl, irrfärder och hemkomster. Orientering är för mig en rolig hobby, men den fungerar också som en levande bild för människans strävan att hitta rätt i livet. Orientering är för mig också en källa till ständiga tillkortakommanden: förra veckan var jag färdig att sätta kompassen och stämplingsbrickan på hyllan för gott.
Efter första kontrollen hittade jag en snabb rutt längs en sluttning. Även om den inte gick exakt åt rätt håll fortsatte jag längre än jag först hade tänkt. Efter en stund kollade jag på kartan och tog av okänd anledning sikte på ... den tredje kontrollen. När jag kom dit gick det upp för mig att jag glömt bort den andra kontrollen och fick ta ny kurs snett bakåt.

Efter några lyckade passager växte självförtroendet. Efter den sjunde kontrollen kom jag helt enligt planerna ut till en väg. Eftersom jag var osäker på min exakta position tvekade jag mellan att svänga till höger eller vänster. Jag valde fel, och förlorade många minuter då jag följde efter en annan löpare som, visade det sig senare, var på väg till tionde kontrollen. Jag blev tvungen att igen göra en helomvändning och sätta full fart tillbaka.

I stunder då jag tappat bort mig undrar jag varför i all världen jag utsätter mig för det här. Det är ju faktiskt frivilligt. Visserligen är det skönt att vara ute i naturen, men man borde ju vara så fokuserad hela tiden att man sällan riktigt hinner njuta. Dessutom är det inte alltid så enkelt att ta sig fram. Ibland undrar jag om illvilliga skogsägare med avsikt lämnat kvar fallna träd och högar med kvistar bara för att göra framfarten svårare och öka blåmärkenas antal på benen.

Men människans minne är barmhärtigt kort. Redan efter några dagar såg jag igen med ivrig förväntan fram emot nästa orienteringskväll. Början var inte lovande nu heller. Jag körde tre gånger förbi avtaget innan jag hittade parkeringen. Jag får försöka trösta mig med att jag inte är den första kyrkliga ledaren som gör bort sig tre gånger i följd ...

Väl ute i skogen gick det för en gångs skull ganska bra. Kontrollerna låg ungefär där de skulle, och i det stora hela var jag nöjd med kvällens insats. Min ödmjukhet testades omedelbart då en vän från ungdomstiden kom ut ur skogen och vi kunde konstatera att hon hade slagit mig med tre minuter. Bättre blev det inte då följande kvinnliga bekanting som dök upp hade klarat av banan 30 minuter snabbare än jag. Stereotypa könsroller bör visserligen ifrågasättas, och en människas värde mäts inte i prestationer, men nog ska jag försöka klara mig bättre nästa gång!

Björn Vikström

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00