Frågan som inte får ställas

07.02.2013
Vi diskuterar vapenlagar, dataspel, tillgång till terapi, psykofarmaka och lärares rätt att gripa in. Det vi inte diskuterar är varför vi mår så dåligt. Just det får vi aldrig diskutera, eller vill inte. Eller så kan vi inte.
Orsaken till att denna, utan tvekan den viktigaste frågan i vår tid, är tabu är inte att frågan saknar svar utan att svaret inte passar ihop med andra föreställningar vi tar för givna. Vi ryggar tillbaka inför känslan av om vi tar itu med denna fråga innebär det att vi måste konfrontera att vi skapat ett samhälle som inte lämpar sig för människor att leva i.

Orsaken är egentligen enkel. Den har en filosofisk och en social aspekt. Den filosofiska består i att vi i dag tvingas ställa frågor om våra liv som aldrig uppstod för våra förfäder. Frågor om vad som är meningen med livet, vem jag är och varför världen är som den är – det är inte frågor som man tidigare hade självklara svar på, utan frågor som man tidigare helt enkelt inte kom på att ställa sig – med några få undantag.

Den sociala aspekten består i att vi måste finna svar på dessa frågor själva. Orsaken till det, i sin tur, är att vi inte längre har gemenskaper som är tillräckligt stora för att stöda, men tillräckligt små för att kunna hållas samman. När samhället består av miljoner människor är inga gemensamma svar möjliga, följaktligen faller det på individen att skapa svar på dessa frågor. Jag förenklar här, men i botten är det detta som är orsaken till att så många av oss mår dåligt, är i behov av terapi, mediciner; och i vissa fall tar till besinningslöst våld mot oss själva, våra närmaste eller helt främmande människor.
 
Vi måste vara noggranna här. Min poäng är inte att svaret på detta problem står att finna i den kristna tron på något enkelt vis. Att den kristna tron förmår ge svar – bra svar – på dessa frågor är inte nog. Det kan även andra religioner, ateism, politiska övertygelser eller intresse för modelljärnvägar ge. Dilemmat är precis detta: hur övertygade vi än är om att de svar vi har funnit är sanna så kommer vi inte ifrån det faktum att de bara är sanna för oss, medan andra runt omkring oss finner – eller inte finner – helt andra svar. Ansvaret ligger ändå på mina axlar.
 
Finns det en väg ur detta dilemma? Kanske att sluta använda ”vi” som jag har gjort i denna text. Problemet med detta vi är att det när det kniper brukar börja betyda ”någon annan”. Vi måste inse att detta är ett problem som ”samhället” inte kan lösa, eftersom ”samhället” inte existerar annat än som en idé om gemenskap byggt på minsta gemensamma nämnare.

När vi insett detta kanske vi kan fokusera på att bygga upp de gemenskaper vi redan är med i så att de fungerar som sammanhang som skapar trygghet och mening inom gruppen. Och – om gemenskapen i fråga är kyrkan – för alla andra.
Patrik Hagman

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40