Vad kommer efter folkkyrkan?

04.03.2026
Vad kommer efter folkkyrkan?
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen. | Foto: Unsplash-Raimo Lantelankallio

”I SÖNDAGENS gudstjänst tillkännages det vilka som har döpts och inlett sitt liv i kyrkan och vilka som har avslutat sitt jordiska liv. De flesta söndagar är de avlidna flera än de som har döpts. Så ser en kyrkas minoritetsblivande ut, vecka för vecka, år efter år.”

Det skriver forskaren och emeritusbiskopen Sven Thidevall som redaktör för artikel­antologin En stilla susning (2026). Den handlar om hur det blir när Gustav Vasa-luther­domen i Norden till slut bli en minoritet.

Svenska kyrkan är där i år. Med drygt fem miljoner lutheraner är de nu, år 2026, mindre än 50 procent av alla svenskar. Fyra av stiften i Sverige är redan sedan några år där.

I Finland ger kyrkans massiva statistik­föring och prognoser oss tio år kvar dit. Finska Helsingfors stift är redan under 50-procents­strecket; finska Esbo stift väntas gå samma väg ännu under detta årtionde.

Svenskspråkiga Borgå stift berömmer sig av hög kyrkotillhörighet i landet. Fast om man räknar in församlingarna i de stora tvåspråkiga samfälligheter, som lyder under andra stift, är siffran klart lägre, omkring 62 procent.

"Förstås kan man göra som 48 000 församlingar i världen och kalla sig bara Jesu eller Kristi kyrka."

SKA MAN Nu då längre tala om folkkyrka? frågar olika kyrkkunniga i Thidevalls bok – ordet som uppkom när det på så många plan började vara ett faktafel att tala om statskyrka.

Förutom det har vi också folkkyrko­rörelsen på 1920-talet, som också i Finland gav oss kyrka-­underifrån-initiativ som Församlingsförbundet eller Församlingsbladet, senare renodlat till Kyrkpressen du läser nu.

VAD SKER NÄR när man som lutheran är i minoritet i samhället? Med en glimt i ögat kan man väl säga att det sega Den blomstertid-­problemet förändras när det inte är den gamla förtryckande enhetsmakten som står och sjunger på skolans vårfest – utan barn ur en minoritet med långa anor som får upprätthålla sin kultur med en sång från 1600-talet.

Dopen blir visserligen populärare igen. Prognosen är ändå att av alla barn som på 2030-talet börjar i den finländska skolan så kommer mindre än hälften att höra till i kyrkan.

I antologin pekar förre biskopen och professorn Björn Vikström på att kyrkan inte kan bygga på gamla tankar om språk, folk och kyrka. Vad blir då sverigefinländares, finlandssvenskars eller invandrares ”folk­kyrka”? Sannfinländare och kristna nationalister har ibland en agenda att begränsa vem kyrkan är till för, anser Vikström.

EN KYRKA kan man ju förvisso kalla vad man vill. Över 48 000 församlingar i världen sägs helt enkelt skylta bara som Jesu eller Kristi kyrka. I Finland kallar en grupp som ständigt fingrar på tanken att lämna folkkyrkan sig för Kyrkfolket – utan att vara någon som helst majoritet, i bestämd form, till exempel bland de 212 000 som väljer att fortsatt vara medlemmar i Borgå stifts församlingar.

Men term för kyrkan då, för framtiden?

Varför inte Lutherska kyrkan, som ett ståtligt kyrkosamfund bland andra kyrkor i landet? Beprövat och bra.

Jan-Erik Andelin

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. I år är det dags för ett nytt församlingsval. Själva valet sker först under hösten 2026, men i församlingarna har förberedelserna redan rullat igång. Här och där dyker affischer upp med kyrkans logo och en uppmaning om att göra sin röst hörd. Men vad är det egentligen vi ska rösta om – vad är församlingsvalet? 24.3.2026 kl. 15:35

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå har ledigförklarat hela fem kyrkoherdetjänster i stiftet, meddelar domkapitlet. 7.4.2026 kl. 12:26

IKONER. Pandemin i början av 2020-talet blev en parentes som förde in många på nya spår i livet. Musikern Frank Berger i Sankt Karins började måla ikoner. I dag är det hans lilla veckoandakt – på Arbis. 4.4.2026 kl. 10:00

historia. Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen. 1.4.2026 kl. 19:01

PÅSKMAT. Inför påsken tipsar Mikaela Björk om att bjuda på enkla soppor, tända ett ljus och se städning som kroppsbön. – Att ha en massa fina rätter är inte vad det handlar om. Man kan lägga en ren duk på bordet, plocka undan och tända ett par ljus. 31.3.2026 kl. 18:05

PÅSKMAT. Mikaela Björk älskar att laga mat! Det är en passion som länge var ett yrke, som sen behövde bli fritid igen. – Jag bearbetar mycket medan jag lagar mat. För mig är det en form av tillbedjan. 1.4.2026 kl. 11:09

lidande. När Stefan Vikströms son begick självmord kolliderade hans kristna tro med en brutal verklighet. Han tvingades justera den. Idag känner han mest tröst när han tänker på Jesus, som också konfronterades med orättvisa och ondska. 31.3.2026 kl. 08:00

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Jockum Krokfors, MKV:s verksamhetsledare, ser den lidande kyrkan som en förebild för oss i väst. 30.3.2026 kl. 17:12

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

historia. Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen. 1.4.2026 kl. 19:01

PÅSKMAT. Inför påsken tipsar Mikaela Björk om att bjuda på enkla soppor, tända ett ljus och se städning som kroppsbön. – Att ha en massa fina rätter är inte vad det handlar om. Man kan lägga en ren duk på bordet, plocka undan och tända ett par ljus. 31.3.2026 kl. 18:05

PÅSKMAT. Mikaela Björk älskar att laga mat! Det är en passion som länge var ett yrke, som sen behövde bli fritid igen. – Jag bearbetar mycket medan jag lagar mat. För mig är det en form av tillbedjan. 1.4.2026 kl. 11:09

lidande. När Stefan Vikströms son begick självmord kolliderade hans kristna tro med en brutal verklighet. Han tvingades justera den. Idag känner han mest tröst när han tänker på Jesus, som också konfronterades med orättvisa och ondska. 31.3.2026 kl. 08:00

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Jockum Krokfors, MKV:s verksamhetsledare, ser den lidande kyrkan som en förebild för oss i väst. 30.3.2026 kl. 17:12