En smygande gudstjänstväckelse har även kommit till Finland
Har du märkt att det är mera folk i gudstjänsten på sistone? Under detta år har gudstjänstbesöken i Finland ökat med över fyra procent, eller över 70 000 besökare. I Borgå stift är ökningen till och med större, nästan sju procent fler går i gudstjänsten.
Den trend vi sett i Sverige, och som även syns i andra västländer, har alltså kommit till Finland – en smygande gudstjänstväckelse!
Det gäller förstås inte överallt på samma gång, men en grundligare analys kunde visa på intressanta saker. Varken i Finland eller Sverige för vi statistik över vilka det är som går i gudstjänsten. Däremot vet vi att i Sverige är det framför allt i de yngsta grupperna (konfirmander och unga vuxna) samt i gruppen över 65 som många skriver in sig i kyrkan – även det i antal som slår rekord. Och som Kyrkpressen rapporterat sker det verkligen ett skifte i ungas syn på religion just nu. (Se KP nr 18/2025.)
Däremot vet vi att i Sverige är det framför allt i de yngsta grupperna samt i gruppen över 65 som många skriver in sig i kyrkan.
Det här var det nog ingen av oss som såg komma. Jag har tidigare resonerat kring orsakerna till denna utveckling (KP nr 11/2024), men att samma utveckling går att se i länder där kyrkan kämpar med rätt olika typer av utmaningar tyder på att vi framför allt ska söka orsakerna i stora förändringar i kulturen.
Människor har alltid sökt sig till religion i oroliga tider. Men det handlar inte bara om krig och klimatkris, utan speciellt för den yngre generationen också om det överväldigande utbudet av olika sätt att tänka och leva i världen. Det finns inte längre något befriande i beprövade klichéer som ”var dig själv” eller ”följ ditt hjärta”. Snarare börjar sådant kännas som krav som inte går att leva upp till. Då söker människor vägledning. Vad håller? Vad är värt att satsa på? Det måste vi vara beredda att ge kloka svar på.
Jag har pratat med flera människor som har bakgrund i nyandligt sökande. Det som attraherar dem till kyrkan är den långa traditionen, det intellektuella djupet, och avsaknaden av kommersiella mekanismer i kyrkans liv. Det som skrämmer bort dem är kyrklig präktighet och moralism.
Dessa nya grupper som kommer till kyrkan förväntar sig lite andra saker än vi är vana att fokusera på.
De goda siffrorna ger oss förhoppningsvis inspiration och förnyat självförtroende, för det lär vi behöva! Dessa nya grupper som kommer till kyrkan förväntar sig lite andra saker än vi är vana att fokusera på. Mindre ”så som det alltid har varit” och mera kvalitet – i predikan, i bemötande, i gudstjänstens skönhet.
Denna förändring – som kan vara övergående om vi inte tar vara på den – är inte en återgång till det som var. Det är något nytt, och vi måste förnyas för att möta den!


























