Det vi kan lära oss av det som händer i USA är att agera där vi står

31.03.2025
Det vi kan lära oss av det som händer i USA är att agera där vi står
Sofia Torvalds är redaktör och storkonsument av nyheter om USA.

Amerikanska konservativa känner avsky inför universiteten. Universiteten upplevs som platser för eliten, ställen dit man sänder sina ungdomar för att utbildas, medan de kommer tillbaka med liberala vänsteråsikter. De konservativa kan leva med universitet, men i så fall som platser som spottar ut människor i arbetslivet. De vill inte att man ska tänka och debattera där. Det är lite som en sekulariserad finlandssvensk familj kan ha till barnets konfirmandtid: gå nu dit så vi kan ordna konfirmationsfest, men kom inte tillbaka med alltför många tankar om Jesus.

Konservativa amerikanska analytiker har också bestämda åsikter om Europa. Europa­ är svagt. Europa har usel ekonomi. Europa har en migrationskatastrof. Europa är klassens taniga intellektuella, någon som bär på verklighetsfrämmande fantasier och snabbt måste ryckas ner i den verkliga världen.

Konservativa amerikanska analytiker har också bestämda åsikter om Europa. Europa är klassens taniga intellektuella, någon som bär på verklighetsfrämmande fantasier och snabbt måste ryckas ner i den verkliga världen.

Som försvarsministern Pete Hegseth skrev i den hemliga meddelandekedja som av misstag skickades ut till tidningen Atlantics chefredaktör: européerna är PATETISKA.


Har vi i Finland,
igen utsedda till världens lyckligaste folk, gjort ett misstag i våra bedömningar kring hur vi har det? Kanske är vår tillväxt alltför svag? Kanske är mervärdesskatten vår undergång? Kanske är det hopplöst naivt att tro att jämlikhet och lika rättigheter för alla någonsin kan uppnås?

Sextio procent av amerikanerna tror att the system in broken, alltså att det amerikanska systemet för hur landet styrs är trasigt. Det är knappast förvånande att de under­stöder en president som verkar vilja slå allt i spillror.

Sextio procent av amerikanerna tror att the system in broken, alltså att det amerikanska systemet för hur landet styrs är trasigt. Det är knappast förvånande att de under­stöder en president som verkar vilja slå allt i spillror.

De konservativa medierna betraktar systemet som en fiende. Experter från ”eliten” skjuts ner som ytterligare någon till som talar strunt uppifrån.

De konservativa upplever sig ha blivit exkluderade. De har varit en tyst minoritet vid universiteten. De har inte välkomnats till de statliga institutionerna i Washington. Vår tro är att tjänstemännen är neutrala, opolitiska. Maga-upplevelsen är att de är politiserade och måste rökas ut.

New York Times krönikör Jamelle Bouie, expert på politisk historia, är trots allt inte oroad över hur det ska gå för USA. Han är rentav hoppfull. Hans far- och morföräldrar – ättlingar till slavar – kunde inte rösta tryggt i val. Han bär på arvet från en folkgrupp som i över hundra år saknade rättigheter, som upplevde godtyckligt våld, som såg folk försvinna med vetskap om att de som styrde låg bakom.


Ändå fortsatte
svarta amerikaner organisera sig politiskt och arbeta för en förändring. ”Om folk som arbetade på fälten eller i hushåll i 1800-talets Mississippi kunde stå emot envälde, så hur skulle inte vi, som har det så mycket bättre, kunna göra det”, säger Bouie.

Det vi kan lära oss av USA är att agera där vi står. Vi kan göra vår röst hörd, försöka förstå och bli förstådda. Om vi snöar in oss på amerikansk politik just nu kan vi använda vår kunskap för att göra vårt eget samhälle bättre.

Om vi snöar in oss på amerikansk politik just nu kan vi använda vår kunskap för att göra vårt eget samhälle bättre.

En orsak till att Finland igen utkorats till världens lyckligaste land är att vi inte upplever vårt system som trasigt. Vi har tillit till våra tjänstemän, till vårt politiska system. Den är hårt förvärvad och vi ska vårda den och aldrig någonsin ta den som självklar.

Sofia Torvalds

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 28.5.2025 kl. 16:11

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45