Händel – endast för medlemmar?

22.11.2024
Händel – endast för medlemmar?
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

VI GÅR IN i den tid på året då, adeste fideles, kärlek triumferar i varuhusens högtalare. Kristus är såå född i Betlehem, legopaketen rasslar i föräldrarnas kassar, kanelglöggen kostar 3,90.

Över sorlet i rulltrapporna plingar klockspel i musikmattan: O, kom låt oss tillbedja! Följt strax därpå av Hej tomte­gubbar!

MEDAN Jesusbarnet, herdarna och renarna har högsäsong i köpgallerian är det större allvar på annat håll. Pedagoger och byråkrater rynkar pannan för exakt hur mycket kristen jul man kan ha i skolan; HR-chefer grubblar över vad som är lämpligt på firmajulfesten.

Paradoxalt är det förstås att oron för att bli utsatt och exponerad för religiösa element oftare drabbar skolor och offentliga institutioner, men mindre Stockmann eller Prisma.

Överlag är hela problemet på många plan redan lite old school och gammalmodigt feltolkad religionsfrihet.

Undersökningar enbart i år visar att unga inför 2030-talet inte störs så värst av andras tro och religiösa symboler. Därmed behöver de kanske inte heller så envetet beskyddas i något som egentligen är deras föräldrars generations kamp mot gångna tiders folkreligio­sitet och kyrka.

För det andra är religionslöshet det nya normala. Också det behöver systemet beakta och respektera. Det är en livssyn, inte en avvikelse.

KYRKAN är inte oskyldig till de kollisioner som uppstår. Många av dess anställda och ansvariga inser ofta den nya tidens spelregler, andra är ibland ännu lätt aningslösa i fråga om vilka rum man har tillträde till, och på vilka villkor.

Bland finlandssvenska medier har både HBL (13.11) och vänsterkulturtidskriften Ny Tid (12.11) nyktert hållna ledartexter om problemet, fördomsfritt generösa mot att vårt kulturarv har färgats av kristendomen.

”Det finns de som gärna skulle se att gammal hederlig gudsfruktan skulle återinföras i läroplanen, och de som anser att barn aldrig borde få höra namnet Jesus i skolan. Dessa två extremgrupper är ändå så försvinnande små att de i praktiken kan förbises”, skriver Ny Tids chefredaktör Janne Wass.

MAN KAN också retoriskt vända på det. Om kristna element verkligen fortsätter irritera ute i samhället, ska kyrkan kanske i högre grad ”ta hem” dem? Rentav som en ny nisch, skrev en ledande förtroendevald i Borgå­ stift.

Händels Messias ska kanske bäst uppföras i hus som stod i fullt bruk 1742 då verket skrevs, i vårt land i regel en kyrka. Och inte nödvändigtvis i arkitekternas 2000-tals bling-bling i moderna konserthus.

Vårt lands historia, präglad av seklers lutherska enhetskultur, kanske också mer kunde diskuteras i scensamtal just under kyrkors höga valv där den en gång utövades. Och inte bara vid universitet och Finlandsarenor.

EN FRESTELSE är att surt svara på samhällets gny om religion med att kyrkan till och med skulle förbehålla sig att kristet färgad kultur tydligare vore ”endast för medlemmar”.

Låt det förbli retorik. Kristendomen ska vara öppen och generös fast det blåser, till för alla som vill ta någonting av den till sig, för humor eller hån, till tröst eller tyst tillit.

Jan-Erik Andelin

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33