Starka jag kan på sin höjd bilda ett team – bara svaga jag kan förenas i kärlek

Det råder ingen brist på provocerande Jesusord. För mig är det jobbigaste Jesus säger kanske ”bli som ett barn”.

Vi lever i skrämmande tider. Men kan Jesus idé om att bli som barn vara relevant i denna tid? Är det inte snarare vuxenhet vi lider brist på? Vi längtar efter politiker som beter sig som vuxna människor, tar ansvar och tar sig an de utmaningar vi står inför.

Men jag tror inte att Jesus tycker att vi ska bli barnsligare.

Vad är det i barnet som Jesus vill att vi ska följa? Ser vi på Jesus eget exempel är svaret rätt klart. Det är barnets svaghet han lyfter fram. Lärjungarna bråkar om vem av dem som är störst. Jesus pekar på den svagaste bland dem.

Också Jesus blir svag. I Getsemane drabbas Jesus av något som ser ut som en panikattack – han svettas kopiöst i den kalla natten och ber Gud att få slippa det som väntar honom.

Före det här ögonblicket är Jesus oövervinnerlig: han vinner varje debatt och tar sig ur varje knepig situation. Allt är möjligt för honom. Efter detta klarar han knappt av att ge ett klart svar när han blir förhörd, och både makthavarna och folket vänder sig ifrån honom i förakt, som det står. Jesus uppvisar inget stoiskt lugn när han hånas och plågas. Snarare verkar det som han skämmer ut sig.

Varför denna svaghet?

Låt oss säga att vi har ett starkt och ett svagt jag i oss. Mitt starka jag är kompetent, smart, kapabelt, klarar av allt det jag behöver göra. Men jag har också ett svagt jag, ett jag som är osäkert, bekymrar mig för vad andra tänker om mig. Barnet i mig.

Vi vill gärna trycka ner vårt svaga jag och vara starka. Men vårt svaga jag behövs.

Vi vill gärna trycka ner vårt svaga jag och vara starka. Men vårt svaga jag behövs. Det är till exempel omöjligt att komma en annan människa nära om vi inte släpper fram vårt svaga jag. Starka jag kan på sin höjd bilda ett team. Bara svaga jag kan förenas i kärlek.

För att våga pröva något nytt måste vi våga vara svaga. Både som individer och som samhälle. Vårt behov av trygghet är alltid det som hindrar verklig förändring, något som makthavare i alla tider allt vetat mycket väl.

Kanske det är därför Jesus behöver bli så oändligt svag. För att uppenbara styrkans begränsningar. För att det i den yttersta svagheten skapas ett hemligt band till det svaga i oss var och en. Ett nytt sätt att vara tillsammans, där vi inte behöver makt och styrka för att kunna hålla fred med varandra.

Fröet till en annan värld.