"Tårar är det mest påtagliga och ändå det mest gåtfulla beviset på våra emotionella liv”

17.04.2024
Christa Mickelsson  är redaktör på Kyrkpressen.

När jag som 24-åring var gravid grät jag bara en enda gång. Min man var uppriven: vad var det för fel på mig? Han kunde inte förstå att jag, som nästan aldrig fällde tårar, grät över ingenting.

När jag väl blev mamma grät jag, när jag höll min dotter i min famn för första gången. Efter det kunde jag inte titta på en förlossningsvideo, när det nya heliga livet föds, utan att försynt torka mina tårar. Samma gäller än idag, men nu kan jag inte ens se på ett djur som föder utan att gråta.


Vi gråter då vi inte kan hantera våra komplexa, överväldigande känslor och när vi inte är kapabla att fullständigt artikulera våra (ibland blandade) känslor.

Vi gråter då vi inte kan hantera våra komplexa, överväldigande känslor och när vi inte är kapabla att fullständigt artikulera våra (ibland blandade) känslor.

Vi gråter av sorg, av frustration och nederlag.

Vi gråter av lycka, av glädje och av stolthet.

Vi gråter av skam, av ånger och genans.

Vi gråter av kärlek och av olycklig kärlek.

Vi gråter av fasa, av upprördhet och av desperation.

”Tårar är det mest påtagliga och samtidigt det mest flyktiga, det mest uppenbara och ändå det mest gåtfulla beviset på våra emotionella liv”, skriver den amerikanska författaren Tom Lutz i boken Crying: A Natural and Cultural History of Tears.

Han frågar sig varför tårar har ansetts vara heliga. Och även om vi tror att vi vet varför vi gråter, varför slutar vi plötsligt gråta? Tårarnas mysterium ligger inte bara i själva deras ankomst – mysteriet ligger också i deras tendens att plötsligt upphöra.

Tårarnas mysterium ligger inte bara i själva deras ankomst – mysteriet ligger också i deras tendens att plötsligt upphöra.

Lutz skriver att människors tårar har varit centrala för religion, poesi och fiktion genom alla tider, men anmärkningsvärt lite har skrivits i ett försök att förklara och förstå tårarna själva. Kanske har ingen annan grundläggande mänsklig aktivitet fått så lite uppmärksamhet, tänker Lutz.

Även om mina tårar var sparsamma mellan att jag var tonåring och 25-åring, kom mina tårar ikapp mig i vuxen ålder. Livet, ni vet.

Christa Mickelsson

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21