En plats med doft av helighet

01.11.2012
Ibland hörs negativa röster om att kyrkan bara bryr sig om sina fina, dyra byggnader. Jag undrar om de som häver upp sina röster i ärendet har tänkt på hur viktiga kyrkobyggnaderna är för vår identitet, för vår tro och för vårt själsliv.
Kyrkan mitt i byn talar om för oss att vår samhälle bygger på kristen grund. Kyrkobyggnaden påminner oss om det himmelska mitt i all brådska och stress. På samma sätt som moskéerna påminner muslimerna om vikten av bön och andligt liv.

Här, i öknens utkant, saknar jag en kyrka att sticka mig in i. En kyrka som erbjuder stillhet och helighetskänsla. Vår senegalesiska unga lutherska kyrka har inga stora kyrkor och kommer knappast att få stora katedraler, det har de inte råd med. Vi samlas i kyrksalar till mässa och gudstjänst och det fungerar bra, trots plastblomster och i mina ögon fula dekorationer. Men jag saknar det heliga rummet. Ibland då jag har ärenden att uträtta inne i centrum av Dakar brukar jag smyga mig in i den katolska katedralen, göra mitt korstecken och sätta mig ner på en bänk under valven. Där i den stora kyrkan som känns sval efter vandringen i solen, i det något skumma ljuset, är det en lisa för själen att sitta och meditera och tala med vår Herre.

Jag älskar att sitta i Kronoby kyrka. Den är ingen katedral men en kyrka byggd, som jag brukar tänka, av mina förfäder. I kyrkvalven finns bönedoften av farmors böner kvar. Det känns i väggarna att här är jag hemma. Likaså älskar jag Sacre Coeur-kyrkan i Paris. Inte för dess fina utsikt över Paris eller spektaklen runt omkring, utan för att den är en bönekyrka. Nötta bönepallar talar om att människor i många hundra år sökt sig till kyrkan för att möta sin Herre. Vid Maria-altaret samlas många kvinnor. Kanske de, som jag, brukar bära fram sina barn inför hennes Herre. Det finns en doft av helighet i dessa kyrkor.

Tänk om kyrkan inte tog hand om sina byggnader, tänk om de skulle rivas eller säljas. Vart skulle vi då gå? Visst, vi kan be och vi kan mötas i de allra enklaste förhållanden. Vi kan mötas i hem och ute i naturen. Men för mig är kyrkorummet ett rum där jag anar det gudomliga, där jag kan känna tidigare generationers Gudslängtan och förena mig med den.

Alla religioner behöver ett speciellt rum där man samlas, där man utövar sin tro. Vi får vara stolta och tacksamma för våra vackra kyrkor och katedraler. De är byggda för Gud och Hans hjord. Kyrkobyggnaden påminner oss om vår kristna identitet, vare sig vi vill det eller inte. Jag läste någonstans att Norden numera hör till de mest sekulariserade regionerna i världen. Kanske kyrkan med sina torn kan få påminna oss om var vi hör hemma. I vår mångkulturella värld är det livsviktigt att veta det. Så ta väl hand om våra kyrkobyggnader, trots att de kostar.
Ann-Katrin Store

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00