Kyrkan mitt i byn talar om för oss att vår samhälle bygger på kristen grund. Kyrkobyggnaden påminner oss om det himmelska mitt i all brådska och stress. På samma sätt som moskéerna påminner muslimerna om vikten av bön och andligt liv.
Här, i öknens utkant, saknar jag en kyrka att sticka mig in i. En kyrka som erbjuder stillhet och helighetskänsla. Vår senegalesiska unga lutherska kyrka har inga stora kyrkor och kommer knappast att få stora katedraler, det har de inte råd med. Vi samlas i kyrksalar till mässa och gudstjänst och det fungerar bra, trots plastblomster och i mina ögon fula dekorationer. Men jag saknar det heliga rummet. Ibland då jag har ärenden att uträtta inne i centrum av Dakar brukar jag smyga mig in i den katolska katedralen, göra mitt korstecken och sätta mig ner på en bänk under valven. Där i den stora kyrkan som känns sval efter vandringen i solen, i det något skumma ljuset, är det en lisa för själen att sitta och meditera och tala med vår Herre.
Jag älskar att sitta i Kronoby kyrka. Den är ingen katedral men en kyrka byggd, som jag brukar tänka, av mina förfäder. I kyrkvalven finns bönedoften av farmors böner kvar. Det känns i väggarna att här är jag hemma. Likaså älskar jag Sacre Coeur-kyrkan i Paris. Inte för dess fina utsikt över Paris eller spektaklen runt omkring, utan för att den är en bönekyrka. Nötta bönepallar talar om att människor i många hundra år sökt sig till kyrkan för att möta sin Herre. Vid Maria-altaret samlas många kvinnor. Kanske de, som jag, brukar bära fram sina barn inför hennes Herre. Det finns en doft av helighet i dessa kyrkor.
Tänk om kyrkan inte tog hand om sina byggnader, tänk om de skulle rivas eller säljas. Vart skulle vi då gå? Visst, vi kan be och vi kan mötas i de allra enklaste förhållanden. Vi kan mötas i hem och ute i naturen. Men för mig är kyrkorummet ett rum där jag anar det gudomliga, där jag kan känna tidigare generationers Gudslängtan och förena mig med den.
Alla religioner behöver ett speciellt rum där man samlas, där man utövar sin tro. Vi får vara stolta och tacksamma för våra vackra kyrkor och katedraler. De är byggda för Gud och Hans hjord. Kyrkobyggnaden påminner oss om vår kristna identitet, vare sig vi vill det eller inte. Jag läste någonstans att Norden numera hör till de mest sekulariserade regionerna i världen. Kanske kyrkan med sina torn kan få påminna oss om var vi hör hemma. I vår mångkulturella värld är det livsviktigt att veta det. Så ta väl hand om våra kyrkobyggnader, trots att de kostar.
En plats med doft av helighet
01.11.2012
Ibland hörs negativa röster om att kyrkan bara bryr sig om sina fina, dyra byggnader. Jag undrar om de som häver upp sina röster i ärendet har tänkt på hur viktiga kyrkobyggnaderna är för vår identitet, för vår tro och för vårt själsliv.
Ann-Katrin Store
Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Mest läst
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
På Tiktok finns Jesus, helvetet och uppryckelsen – men unga lockas av annat
andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00
Magnus Riska leder Såningsmannen: ”Vi vill nå onådda folk”
mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13
”Den lilla lyktan förändrar inte hela landskapet, men den säger: Här finns ljus”
BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43
På vaccinjobb i hela världen: ”Jul – det är att lära känna nya människor”
BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01
Stefan Forsén blir samfällighetens chef i Helsingfors för våren 2026
HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























