Vad ska vi äta?

10.10.2011
Mina gummistövlar blir blöta av daggen i trädgårdslandet. Höstluften är frisk. De sista solrosorna nickar leende ner mot mig. Doften - åh doften! – av fuktig mylla och den där känslan i kroppen när man grabbar tag om blasten och drar upp en stor saftig rödbeta.
Jorden släpper varsamt greppet om den och jag står där lycklig som ett barn. Skördetiden fyller mig med glädje och tacksamhet. Inget smakar så gott som det man själv odlat och skördat. Kokt potatis, gräddstuvade morötter och svartrötter, gratinerad rödbeta, mild purjosoppa, smörslungade bondbönor, plocksallad och rädisor. Dill, persilja och alla kryddväxter. Ja och så allt det som finns i skogen: höstkantareller, lingon, slånbär, havtorn, nypon och tranbär. Allt detta har Skaparen gett åt oss att äta.

Mitt i min tacksägelse- och skördefest stannar jag upp. Jag tänker på mina afrikanska systrar och bröder. De som fått vänta på regn i åratal och ser sina djur och barn svälta. Jag tänker på människor vars skördar slår fel, på odlingsmarker som stjäls och utarmas av multinationella bolag, på jordar som förgiftas av kemisk industri. Jag tänker på barn i storstädernas slum som söker mat på gator och soptippar. Jag tänker att något har gått alldeles snett i vår värld. Också i dag kunde varenda människa på jorden få äta sig mätt om resurserna vore annorlunda fördelade. I västvärlden slängs hälften, jo det är sant, hälften av all mat som produceras slängs bort.

Vi kan fara till månen och forskarna tror nu att vi kan skicka partiklar med högre hastighet än ljusets. Kan det då vara så svårt att ordna bevattningssystem och livsmedelstransporter till katastrofområden?! Vi kan bygga fasansfulla vapen och hängande trädgårdar i New York, kan det då faktiskt vara så svårt att utveckla hållbara jordbruksmetoder för tredje världen?  Om de klokaste hjärnorna slås ihop och de rikaste börsarna öppnas kan vår underbara planets fantastiska resurser fördelas jämnare. Det handlar om vår inställning. Det handlar om vår girighet. Det handlar om stormakternas beslut, men också om dina och mina beslut i vardagen. Jag handlar lokalt i så stor utsträckning som möjligt. Jag köper rättvisemärkta produkter. Jag frågar efter ekologiska varor i butik och på restauranger. Tillsammans kan vi förändra. Vi är Guds händer på jorden.

Katarina Gäddnäs är författare och journalist.
Katarina Gäddnäs

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13