Hade Luther varit här, hade han röstat på skola och utbildning

OM SEX VECKOR börjar riksdagsvalet 2023, när du kan förhandsrösta från den 22 mars. Det har varit fyra turbulenta år; närmast på grund av oro som nästan helt och hållet har uppstått utanför Finlands gränser. Men nu väljs en ny riksdag. Och sedan därefter, vanligen till sommaren, utses en ny regering.

Kyrkpressen frågar i det här numret i vår finlandssvenska krets i en rundfråga efter de viktigaste frågorna i valet, vars egentliga valdag är den 2 april.

Församlingsfolk, några präster och några mindre kyrkligt anknutna överraskar en smula med sina svar. Det är inte nyhets­sajternas främsta klickord som kommer först; Nato, Putin, klimatet, invandrargängen, trans­lagen, den svenska servicen och så.

SKOLAN kommer högst i flera svar. Skolgång och utbildning, som en bred grund för oss att livet igenom handla möjligast självständigt och förståndigt – det är viktigast i det här valet, resonerar flera.

Från sju års ålder, om inte ända från dagispedagogiken, ger skolan oss byggmaterial och verktyg att samla kunskaper, att tänka själva, att förstå andra, att handla rätt.

Hade Luther varit här för att rösta i riksdagsvalet 2023 hade han förmodligen röstat för skolan. Så pass mycket energi lade den frejdiga gudsmannen på att tala för en god skola bland furstar, rådmän och bönder redan i 1500-talets Tyskland.

Reformationen gjorde om konceptet för hur man tror på Gud. Att man gör det som individ, genom att läsa, tänka och tro själv, genom att vara förnuftig och flitig i vardagen och själv svara för sina synder. Man lär sig mera om Kristus genom att fostra barn i ett hem än genom att sitta många år i kloster,
ordade den gode Martin.

Martin Luther talade för en skola för alla, för både pojkar och flickor. Antikens filosofier ville han se mindre av i skolan, men mera av till exempel historia, matematik, språk och sång.

Luthersk trostradition slog djupa rötter i Norden. Historikern Teemu Keskisarja har beskrivit den som ”en förnuftig, rejäl, varm och stark religion [...] angelägen om individens själ, med sin säregna bildningskult, med tvånget att man ska kunna läsa, med sin folkbildning”.

SANNA MARINS regerings tredje i ordningen dyraste reform under fyra år var att höja läro­plikten till 18 år. Minst 110 miljoner euro kommer det att kosta per år att hela skolgången inklusive böckerna blir gratis för två nya årsklasser. Skola får kosta i Finland.

Reformen har visserligen också kritiserats av skolfolk. Det var för lite pengar för de mål man satte, säger man. Skolan tunnas ut och de som behöver stöd och hjälp i skolan löper allt oftare risk att inte få det. Allt blev dessutom hastigt och kupp­artat genomfört 2020, mitt i värsta pandemin.

VI LEVER i bildningskultens land, och det har djupa kristna och andliga rötter. Skolan gör oss inte bara till människor, skickliga att skapa vårt eget välstånd. Den ger också oss alla, en och en, möjligheten och redskapen att vara goda människor.

Rösta till exempel på skolan.