Var är kyrkans hockeymorsor?

24.10.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

FÖRSAMLINGSVALET blev i många fall pannkaka i flera församlingar i Borgå stift.
På 16 orter var kandidaterna så få att inget val förrättas i november över huvud taget.

Men det är förhastat att dra slutsatsen att om valdeltagandet och viljan att sitta på möten ökade, så skulle nog församlingens verksamhet och kyrkans relevans i riket också ta skruv.

Så är det inte. Det är tvärtom.

Det viktiga är att församlingen i sin verksamhet noterar människors behov och har en levande gemenskap mellan människor och generationer. Plus dagligt bröd för magen om det behövs, likaså för förståndet och anden.

Då uppstår också den massa där det går att vaska fram det urval människor som är speciella nog att vilja jobba med planer, budgetar och beslut. För att de vill att det som är bra ska fortleva, och kanske bli ännu bättre nästa år.

DET ÄR KNAPPAST många bland den stora allmänheten som brukar fundera så mycket på vem som styr ett hockey- eller fotbollslag heller. Eller frågar sig om det leds demokratiskt. Eller av vem, och med vilka bindningar och motiv.

Huvudsaken är att det är kul på matcherna. Och att det egna laget vinner, åtminstone ibland.

Hockeyn som en av våra stora sporter samlar 70 000 aktiva utövare. Så det är kanske totalt 200 000 människor som går på match eller skjutsar ungarna till träningar, turneringar och läger.

Kyrkan är jämfört med det en folkrörelse på över tre miljoner betalande medlemmar. Men med ett ofta lamare nedslag i vardagen.

GEMENSKAP är ett begrepp som den etable­rade folkkyrkan har problem med. Medan en ivrig gemenskap uppstår på andra håll, genom annat engagemang i föreningsliv och i andra folk­rörelser.

I ett färskt magistersarbete i teologi vid Åbo Akademi konstaterar en blivande präst med en viss annan tidigare livserfarenhet att det knappt ens finns så mycket forskning eller teologi om begreppet gemenskap.

"Frejdiga människor som far i hus och gårdar utan att någonsin hinna ta av sig den oknäppta uterocken."

Det är sannolikt så; böcker om en levande, glad församling hittar man snarare på de kristna bokhandlarnas hyllor som inspirationslitteratur och tipsmanualer.

Ordet gemenskap har förstås också en belastning i religiösa sammanhang. Det vackra ordet kan också, när det går fel, handla om helt annat, om social kontroll, slutna miljöer och sekterism.

Men det är ändå gemenskap och tillhörighet mången önskar: Att bli förstådd av någon annan kring livets stora frågor. Att få bli en del av någonting. Och om man inte blir det i församlingen söker man sig kanske till en politisk rörelse, en hobby eller om natten till sociala medier.

DET BEHÖVS också människor som är gemenskapen. Fromt och gammaldags talar man ibland om andliga fäder och mödrar och hyllar kanske församlingsfadderns fina och lågmälda ämbete.

Men vi skulle också behöva de frejdiga människor som i ivern över den gemenskap kyrkan i bästa fall kan vara sitter bakom ratten om kvällarna och går i hus och gårdar på ärenden. De där som aldrig någonsin ens hinner ta av sig den oknäppta uterocken.

Kyrkans hockeymorsor och -farsor.

Jan-Erik Andelin

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28