Vi har ett låst språk om abort

20.07.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

ABORTERNA blir ständigt färre i Finland. Vår abortlag är visserligen numera med dagens euro­peiska mått stram. Ändå är en större orsak till att kurvan ständigt pekar neråt förmodligen vår moderna och oftast sakliga finländska sex- och samlevnadsfostran.

Aborterna minskade igen 2021 med åtta procent. Det görs i dag bara en tredjedel så många aborter som åren efter att ingreppet för över 50 år sedan fick sin egen lag i Finland.

De konservativare av oss frestas ibland att argumentera i abortfrågan med att tala om moraliskt sluttande plan. Men här har de nog fått se sin förutsägelse slå fel. Det blev inget lös­släppt abortparadis, utan någonting annat.

Snarare är ju både det etablerade liberala samhället och abortmotståndarna faktiskt i all tysthet överens: ju färre aborter, dess bättre. Nu är siffran nere i omkring 7 600 per år.

ATT INTE fullfölja en graviditet är ändå fortfarande relativt vanligt.Av 150 kvinnor i åldrar då man kan bli gravid har statistiskt åtminstone en bland dina vänner, väninnor, kolleger, grannar eller släktingar – eller du själv – under det gångna året fattat och verkställt just det beslutet.

På motsvarande vis har också en av 150 finländska män varit involverad på något hörn i den biologin.

USA FÖRVÅNADE nyligen rejält i abortfrågan. Vi trodde – oberoende av vad vi var och en anser om själva saken – att vissa samhälleliga steg i väst­världen hade tagits för alltid och inte längre kunde rullas tillbaka. Precis som vi antar att apartheid eller slaveri aldrig ska komma igen.

Men USA:s högsta domstol slog i maj fast att aborträtten inte längre gäller allmänt i natio­nen. Frågan ska i stället avgöras på lägre nivå, i delstat för delstat. Av dem har tio redan nu mer eller mindre abortförbud.

Förbudet framstår framför allt som ren makt­utövning mot kvinnor och mödrar, som är de som främst straffas. Skulle också respektive ansvariga fäder åka i fängelse, i Alabama och Wisconsin, för att ha avlat oönskade människo­embryon skulle samma lagar sannolikt aldrig ha stiftats.

"Män, som utövade påtryckning, hotade, svek eller inför det nya livet bara stack."

PÅ 1960-TALET var argumentet om kvinnans rätt till sin egen kropp en mycket viktig tröskel­slogan. För ett halvsekel sedan var det inte självklart. Kvinnor var inte sina egna. I kristen retorik kunde man, när två hade gjort ett oönskat barn, försåtligt vantolka Bibeln så att felet var den förförande Evas – inte Adams. Och därför skulle också kvinnan för evigt bära både följder och skuld.

95 PROCENT av aborter i Finland görs av ”sociala skäl”. Och här finns en låsning till 1960-talets revolutionära språk om kvinna, kropp och rätt – som i dag förhindrar en bra och nutida diskussion om abort.

Beslutet är kvinnans. Men utöver det tycks det vara ett tabu att på forskningens eller samhällets vägnar ställa frågor mera i detalj om vilka hennes skäl då är. Ställa frågor alltså, inte betvivla hennes bedömning eller val.

Så medan vi frejdigt forskar i det mesta i mänskligt liv har omständigheterna kring aborter förblivit vita fläckar i finländsk familje- och sexualforskning.

Fast sanningen är förmodligen även då att många män också här skulle komma i en dålig dager. Partners som utövade påtryckning, hotade, svek, eller inför det nya livet bara stack.


Jan-Erik Andelin
är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

Jan-Erik Andelin

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 28.5.2025 kl. 16:11

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57