Finns det en krigets sorg som går över alla gränser?

09.04.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

SOLDATEN är inte längre ung. Han har redan några farbrorspoäng där han står i sin vägspärr. Uniformen är uppen­bart ny, influgen från väst kanske, med blågula ukrainska märken.

Striderna här har varit... så tunga, säger den lätt grånande mannen. Så börjar han gråta och vänder ryggen mot kameran.

I ett märkligt, stoiskt lugn vandrar ukrai­nare på tv fram genom apokalypsen. Nio­våningshusen står som sotiga, urblåsta skal, köpcentra har hamrats till grus, liken ligger intill sina cyklar.

Men de kämpande har ett jobb framför sig. Hur det går med dem själva, landet, världen, mänskligheten efter allt det här, det får vänta.

För oss andra, som inte just nu stirrar stint fram under kanten på en kevlarhjälm för att överleva, öppnas hisnande perspektiv. Europa förändras. Så här har allting inte vänt på väldigt länge.

FOLKTALAREN, aktivisten och den oliktänkande inser på en kulle utanför stan att det här för hans del inte kommer att gå väl. Han kan dö. Staden nedan­för sitter i en historisk väv som ska snärja den för en lång tid framåt. Den ska raseras, som Mariupol.

Den kristna påsktraditionen hastar förbi den tavlan ibland, på väg från palmsöndag till påsk: den där Jesus gråter över Jerusalem och dess öde.

(Ingen större profetism över det, men Jerusalems status kan ju faktiskt fort­farande taggas som på sociala medier: it’s complicated.)

"Vi borde också försöka se det som sker genom ett slags överstatlig sorg och ömkan, som ändå inte utesluter beslutsamhet."

FÖRFÄRLIGA, omänskliga, vidriga tablåer har spelats upp i spåren efter kriget i Ukraina. Våld, och skändning av oskyldiga, civila, barn.

I våra egna finlandssvenska bubblor läser vi ut förståelig vrede, spontant hat och förbannelser som växer sig nästan litterära ibland. Dunkar i ryggen av andra som också är skärrade och arga: väl rutet!

ÄNDÅ BORDE vi, och särskilt våra beslutsfattare nu, försöka se det som sker också genom ett slags överstatlig sorg och ömkan, som ändå inte behöver utesluta beslutsamhet.

Över att tonårssoldater kan ha beord­rats till massakrer. Över att kärnvapentillverkarna får nya beställningar. Över att ett ryskt folk förstummades till att bara se på när deras eget samhälle klappade samman och snart står i krig med sig självt.

Väl gråtet. Väl ömmat. Det behöver vi också kunna se att vi gjorde, när vi en dag har byggt upp det goda, och etablerat fred på nytt.

Jan-Erik Andelin

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00